Start Uppåt Innehåll Sök

UW Ingenjörsfirma AB

Sos m 25/99

 

Start

Socialstyrelsens meddelandeblad nr 25/99
Oktober 1999

Mottagare:
Miljö- och hälsoskyddsnämnderna eller motsvarande i kommunerna
Länsstyrelserna

Hälsoskyddstillsyn – några praktiska exempel

OBS! På grund av personuppgiftslagen är vissa namn som finns i den tryckta versionen inte med i Internetversionen.

Ett projekt om verksamhetstillsyn inom hälsoskyddsområdet, har bedrivits under åren 1998–1999.

I detta Meddelandeblad presenteras exempel på hur tillsynen av hälsoskyddet kan genomföras. Underlaget har tagits fram genom intervjuer med ett urval kommuner och länsstyrelser /Fotnot: MariaAnne Olsson, Euro Resource, har gjort intervjuer och sammanställning/. Andra resultat från projektet har tidigare presenterats i Meddelandeblad nr 10/99.

Kommuner och regioner/län har olika förutsättningar, storlek, struktur och prioriteringar. Många har kommit mer eller mindre långt med att organisera arbetet med hälsoskyddet både vad gäller den tillsyn som är kontrollerande och den del som är av förebyggande karaktär. Nya rutiner och tillvägagångssätt kan bidra till att öka effektiviteten i tillsynsarbetet. Syftet med att redovisa exempel på hur tillsynen kan genomföras och hur länsstyrelserna kan vara ett stöd i kommunernas arbete, är att kommuner och länsstyrelser skall kunna dra fördel av varandras erfarenheter.

De exempel som redovisas belyser både projekt och rutiner som har en kontrollerande karaktär och förebyggande insatser. Det finns exempel från såväl tillsyn av förhållanden i bostäder som tillsyn av olika verksamheter. Några exempel redovisas också utifrån vilka miljöpåverkande faktorer som man velat komma till rätta med t.ex. buller, radon m.m.

Skillnader i organisation och rutiner i kommuner och länsstyrelser gör att de redovisade exemplen och tillvägagångssätten inte passar alla. Exemplen kan givetvis anpassas efter den egna organisationen eller de egna prioriteringarna. Flera kommuner har en organisation där miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är sammanslagen med en annan kommunal nämnd, t.ex. teknisk nämnd. I det följande används dock begreppen miljö- och hälsoskyddsnämnd och miljö- och hälsoskyddsförvaltning för samtliga konstellationer.

Innehåll
Tillsyn enligt miljöbalken och förhållandet till annan lagstiftning
Tillsyn enligt Miljöbalken
Miljöbalken och förhållandet till arbetsmiljölagen
Miljöbalken och förhållandet till bygglagstiftningen

Hälsoskyddet – en del i den kommunala tillsynsplanen

Tillsynen över hälsoskyddet följs upp och samordnas på regional nivå
Länsstyrelserna och ansvaret för tillsynsvägledningen inom hälsoskyddet
Samordnade åtgärder kan förbättra tillsynsvägledningen

Att arbeta strategiskt med hälsoskyddstillsyn
Strategier för tillsynsarbete
Utnyttja egenkontrollen och frigör resurser
Att använda riskkommunikation
Kvalitetssäkring

Lokaler för vård, omsorg och undervisning
Skolor och daghem
Helhetssyn och samarbete
Enkätundersökning
Rumsföreskrifter
Städning och ventilation för att minska hälsorisker
Egenkontrollen kompletterar tillsynen

Bostäder och närmiljö
Tradition eller förnyelse
Radon
Miljötobaksrök
Buller ett inomhus- och utomhusproblem

Offentliga lokaler
Hotell, restauranger m.m.
Lokaler för hygienisk behandling
Ishallar – åtgärder och kontrollprogram

Tillsyn enligt miljöbalken och förhållandet till annan lagstiftning
Tillsynen enligt miljöbalken
Miljöbalken (1998:808), förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, tillsynsförordningen (1998:900) och förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (1998:901) anger de nödvändiga förutsättningarna för tillsynen. De förändringar, som miljöbalken inneburit, kan bidra till en utveckling av hälsoskyddstillsynen. Ansvar och uppgifter för tillsynen pekas ut både för den kontrollerande och den förebyggande tillsynen och tillsynsvägledningen. Tillsyn är myndighetsutövning och tillsynsbegreppet enligt balken förbehålls myndigheternas arbete. Tillsyn kan bedrivas i många olika former och de tillsynsåtgärder som regleras i balken är allt från information till sanktionsavgift. Socialstyrelsen har i Meddelandeblad nr 17/98 redovisat de nyheter i miljöbalken som rör hälsoskyddet.

Tillsynsbegreppen i miljöbalken

Tillsyn enligt balken innebär såväl kontroll i efterhand som förebyggande åtgärder
De förebyggande åtgärderna är dels rådgivning och information i enskilda fall, dels rådgivande utredande och uppföljande verksamhet av mer generell karaktär som inbegriper det s.k. miljöstrategiska arbetet. Syftet är då att identifiera hälso- och miljöproblem, utarbeta handlingsplaner och följa upp av statsmakterna beslutade långsiktiga eller övergripande miljöpolitiska mål.

Strategiarbete kan t.ex. vara:
 

bulletUppföljning av hur miljöbalkens ändamål tillgodoses.
bulletUtarbetande av underlag för handlingsplaner för att följa upp långsiktiga och övergripande miljö- och resurspolitiska mål.
bulletAnalys, utredning och rådgivning om metodfrågor av betydelse för tillsynen.
bulletVerka för att sådana kunskaper som behövs för tillämpning av miljöbalken genereras och sprids.

Operativ tillsyn är den tillsyn som utövas gentemot den aktör som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd. De åtgärder som en tillsynsmyndighet kan vidta för att en verksamhetsutövare skall följa miljöbalkens bestämmelser är främst att informera, ge råd i enskilda fall, meddela förelägganden och förbud samt att åtalsanmäla och besluta om miljösanktionsavgift. Den operativa tillsynen kan också innehålla sådant som rådgivning och informationskampanjer av generell karaktär. Operativa tillsynsmyndigheter är framförallt kommuner och länsstyrelser.

Tillsynsvägledning innebär samordning, uppföljning och utvärdering av den operativa tillsynen, samt rådgivning och stöd till de tillsynsmyndigheter som utövar den direkta tillsynen. Tillsynsvägledning utövas i första hand av vissa centrala myndigheter. Länsstyrelserna svarar för tillsynsvägledning i länet. Myndigheter med ansvar för tillsynsvägledning skall aktivt verka för samordning och samverkan när det gäller informationsförsörjning inom respektive ansvarsområde.

 

Miljöbalken och förhållandet till arbetsmiljölagen
Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) har arbetsgivaren huvudansvaret för arbetsmiljön. I arbetsmiljölagstiftningen ställs bl.a. krav på arbetslokalernas utformning. Det finns också en föreskrifter om internkontroll som anger hur man planerar, genomför och följer upp verksamheten från arbetsmiljösynpunkt Arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan med arbetstagarna. Även skolelever betraktas som arbetstagare enligt arbetsmiljölagen. Yrkesinspektionen är den regional tillsynsmyndigheten för arbetsmiljölagen. I vissa fall har både Yrkesinspektionen och miljö- och hälsoskyddsnämnden ett tillsynsansvar t.ex. för innemiljön i skolor. Det är rimligt att samordna tillsynsåtgärderna i ökad utsträckning bl.a. för att underlätta för verksamhetsutövaren att fullgöra sina åligganden.

Miljöbalken och förhållandet till bygglagstiftningen
De krav som gäller för bostäder och andra lokaler vid ny- och ombyggnad återfinns bl.a. i plan- och bygglagen (1987:10) samt lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk med följdförfattningar. Det finns också en förordning (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) som även gäller i befintliga byggnader.

Bygglagstiftningen reglerar framförallt de förhållanden som byggherren har ansvar för och som rör byggnadens uppförande och skick. Kraven syftar till att säkerställa att byggnader som tas i bruk uppfyller rimliga krav från bl.a. hälsoskyddssynpunkt för boende och brukare i övrigt och att egenskaperna upprätthålls under driftsskedet.

Miljöbalkens bestämmelser om hälsoskydd syftar främst till att reglera sådana olägenheter för människors hälsa som kan uppkomma i samband med användningen av en byggnad. I enskilda fall är det möjligt med stöd av balkens hälsoskyddsbestämmelser att ställa krav på byggnader, om det är motiverat på grund av förhållanden i den aktuella byggnaden, nya forskningsrön ed. Med stöd av miljöbalken kan sådant som inte har reglerats eller omgående kan åtgärdas inom ramen för bygglagstiftningen fångas upp och åtgärdas. Med stöd av miljöbalken kan dock inte generella krav på åtgärder i byggnadsbeståndet ställas, kraven bör inte heller varaktigt vara högre än motsvarande krav enligt bygglagstiftningen.

Lästips: Regeringens prop. Miljöbalk, del 1, 1997/98:45
Rättsfall enligt hälsoskyddslagen 1981–1997, Socialstyrelsen
 

Hälsoskyddet – en del i den kommunala tillsynsplanen
Kommunerna har ett huvudansvar för miljö- och hälsoskyddet i den egna kommunen, som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken har komunnen därigenom en avgörande betydelse för att förverkliga miljöbalkens mål.

Tillsynsansvaret enligt balken innebär en skyldighet för kommunerna att bedriva tillsyn. Förutsättningarna varierar emellertid mycket mellan olika kommuner beroende på förhållanden som t.ex. organisation, kompetens och resurser i övrigt. Uppgifter som enligt miljöbalken åvilar en myndighet, som har det operativa tillsynsansvaret är bl.a. att utreda tillsynsbehovet och upprätta en tillsynsplan. Planen skall sedan årligen dateras upp och register skall föras över verksamheter som fordrar återkommande tillsyn

En förutsättning för att bedöma behovet av tillsyn är att veta vilka verksamheter som finns och vilken betydelse de har för miljö- och hälsa. I flera kommuner finns redan databaserade register, medan andra vid intervjutillfället inte hade påbörjat arbetet med att upprätta register eller tillsynsplaner. Många avser att utnyttja andra tillgängliga register som t.ex. livsmedelsregistret som utgångspunkt. Arbetet med en tillsynsplan kan underlättas om man gör en systematisk inventering av de olika verksamheter, som omfattas av miljöbalkens bestämmelser om hälsoskydd. Det är en fördel att känna till respektive verksamhet så väl att man vet hur lokalernas allmänna status är och vilka problem som främst är aktuella där.

Baskriterier i en dokumenterad tillsynsplan
bulletTillsynsarbetet bedrivs i möjligaste mån enligt en i förväg uppgjord plan.
bulletAktuella lagområden är beaktade i tillsynsplaneringen.
bullet Tillsynsplaneringen baseras på en bedömning av tillsynsbehovet.

 

Syftet med att upprätta en plan för tillsynen över hälsoskyddet är att den skall underlätta prioriteringar i tillsynsarbetet. Uppgifter som kan ingå i en tillsynsplan är t.ex. tidsplan för inspektion preciserat på lokalernas olika funktioner och utformning, vem som skall genomföra den och resurser för detta. Sådana uppgifter finns redan nu i flera av de intervjuade kommunernas verksamhetsplaner. Tillsynsplanen kan också vara ett underlag för uppföljning av t.ex. åtgärdsprogram.

Tillsynen över hälsoskyddet följs upp och samordnas på regional nivå
Länsstyrelserna och ansvaret för tillsynsvägledningen inom hälsoskyddet
Länsstyrelserna har genom miljöbalken också fått ett uttalat ansvar för de flesta frågor som har koppling till miljö och hälsa. Länsstyrelserna kommer framöver att vara en betydelsefull aktör i det regionala hälsoskyddsarbetet och en viktig samarbetspartner till Socialstyrelsen. Länsstyrelsen skall ansvara för tillsynsvägledning, uppföljning m.m. av bl.a. kommunernas hälsoskyddsarbete. Arbetet kan underlättas om det finns en dokumenterad plan över formerna för tillsynsvägledningen.

Innehållet i en sådan plan kan vara:

bulletplanerade och fortlöpande överläggningar i tillsynsfrågor med kommunerna i länet
bulletplanerade seminarier i kompetenshöjande syfte
bulletplanerade tillsynskampanjer eller länsgemensamma projekt inom hälsoskyddet

Länsstyrelsen kan bli kommunernas viktigaste samarbetspartner i frågor som gäller hälsoskyddet. I samverkan med landstingens samhälls- och miljömedicinska enheter kan lokalt anpassad riskbedömning av olägenheter för människors hälsa göras. Intervjuerna med länsstyrelserna visar att för att få ett genomslag i organisationen för de arbetsuppgifter, som miljöbalken innebär på hälsoskyddsområdet, behöver det finnas utrymme i länsstyrelsens organisation att utöva tillsynsvägledning och uppföljning av hälsoskyddsarbetet. Samarbete med andra aktörer behöver också utvecklas. Det kan gälla aktiviteter som regionala folkhälsorapporter, måldokument eller regionala tillsynsprojekt.

Länsstyrelserna förfogar över en bred kompetens inom miljö- och hälsoskyddet. Under intervjuerna har det emellertid framkommit, att en hämmande faktor för många länsstyrelsers arbete med hälsoskydd, är att det saknas en länsexpertfunktion för detta område. Sådan funktion finns för en rad viktiga områden som naturvård, miljöskydd, fisk, djurskydd och planfrågor. Enligt flera av de intervjuade skulle t.ex. en länsexpert för hälsoskydd kunna höja statusen i hälsoskyddsfrågor och därmed inverka positivt på det regionala hälsoskyddsarbetet.

Samordnade åtgärder kan förbättra tillsynsvägledningen
Det regionala arbetet är inne i en förändringsprocess. Två nya storlän har bildats och i fyra landsting pågår en försöksverksamhet med regional självstyrelse. Länsstyrelserna, men också regionstyrelserna, har både planerande och utvecklande uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdena. Detta behöver dock inte betyda att miljö- och hälsoskyddskompetensen splittras på olika organisationer i en region.

Östergötlands län
Länsstyrelsen i Östergötland har bildat en samverkansgrupp för hälsoskyddsfrågor. Huvuduppgifter för samverkansgruppen är dels att utgöra ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer inom hälsoskyddsområdet, dels att utarbeta ett regionalt handlingsprogram för att minska den miljörelaterade ohälsan. Gruppen har också som uppgift att initiera projekt inom hälsoskyddsområdet. En målsättning med ett regionalt handlingsprogram är att det skall inarbetas i STRAM. I gruppen ingår företrädare för samtliga kommuner, miljövårdsenheten och länsveterinären vid Länsstyrelsen, yrkes- och miljömedicinska kliniken och samhälls- och miljömedicinska enheten vid Folkhälsovetenskapligt Centrum och Yrkesinspektionen. Möten skall hållas ett antal gånger per år.

Skåne län
I Skåne län har Region Skåne tagit initiativ till ett samarbete med Länsstyrelsen i Skåne, lokala miljömyndigheter samt andra regionala aktörer. Syftet med samarbetet har varit att ta fram ett åtgärdsrelaterat regionprogram för att minska hälsorisker i miljön, inriktat på praktiskt konkret arbete. Under projektarbetets gång har en kvalitetssäkring genomförts enligt den metodik som framgår av landstingets skrift "Att lyckas med folkhälsoprojekt. Kvalitetssäkring". Projektet ingår också som en del i Socialstyrelsens arbete med att utveckla metoder för att genomföra Miljöhälsoutredningens förslag till olika regionala och lokala samarbetsformer.

Samarbetet kring den framtagna planen för att minska hälsorisker i miljön bör enligt projektledningen kunna leda till ett utvidgat samarbete mellan länsstyrelse, kommuner och Region Skånes miljömedicinska expertis. Kunskaper om sambanden mellan miljö och hälsa har betydelse för länsstyrelsen som ansvarig för den regionala tillsynen enligt miljöbalken och för granskningen av kommunernas tillsynsplaner. Men också för utarbetandet av regionala miljöanalyser. Även kommunerna har behov av sådan kunskap, som viktiga verkställare av många av de föreslagna åtgärderna i verksamhetsplanen och som tillsynsmyndighet.

Västra Götalands län
Miljösamverkan Västra Götaland (f.d. Miljösamverkan Älvsborg ) syftar till att åstadkomma ökad kunskap och höjd kvalitet i miljö- och hälsoskyddsarbetet. Detta uppnås genom ett effektivt samarbete mellan kommuner, länsstyrelser, kommunförbund och landsting. Initiativtagare har varit Komunförbundet i f.d. Älvsborgs län. Projekten inom ramen för denna samverkan drivs av en samordnare och en arbetsgrupp bestående av företrädare för de olika intressenterna. Samordnaren tillsammans med arbetsgruppen tar fram underlagsmaterial och tillsynshandledningar för olika tillsynsområden. Kurser och sammankomster anordnas också där aktuella frågor diskuteras.

Ett av Miljösamverkan Älvsborgs huvudteman under 1997 var inomhusmiljö. Syftet med projektet har varit att ta fram en tillsynshandledning för inomhusmiljö, ordna kurser i ämnet och genomföra en tillsynskampanj. I detta delprojekt har samarbete skett även med Yrkesinspektionen och Yrkesmedicin i Göteborg. I tider av minskade resurser och en ökad mängd arbetsuppgifter för miljömyndigheterna, kan detta arbetssätt medföra ett effektivare resursutnyttjande. Det gäller inte minst för små kommuner som genom en ringa egen insats får tillgång till en bred kunskap.

Syftet med handledningen är att den skall vara ett stöd i arbetet för en bättre inomhusmiljö. Handledningen är inriktad på bostäder samt skolor och daghem, men bör också kunna vara användbar för hantering av innemiljöfrågor i andra lokaler. Handledningens målgrupper är dels kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder, som har tillsynsansvar enligt miljöbalken för innemiljön, dels de som driver verksamheter som skolor och förskolor och de som förvaltar fastigheter där dessa verksamheter är inrymda.

Handledningen består av fyra delar:

A. Tillsynshandledning innemiljö bostäder som främst är avsedd som ett stöd till miljönämnden för deras handläggning av klagomål på innemiljön i bostäder.

B. Hantering av innemiljöfrågor i skolor, förskola och andra lokaler skall ses som ett förslag till program för hur man i samverkan mellan myndigheter, brukare och förvaltare följer innemiljön, hanterar uppkomna problem och undviker misstag inför ny- och ombyggnader.

C. Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden redovisar olika undersökningsmetoder samt vilka riktvärden undersökningsresultaten kan jämföras med.

D. Kortfattad redovisning av lagstiftningen om inomhusmiljö tar främst upp den nya miljöbalken, men redovisar också byggnads- och arbetsmiljölagstiftningen. Handledningen kan hämtas hem på Internet under adress, www.vastragotland.se\natur_miljo\miljosamv98\ms98main.htm. Den kan också beställas hos Älvsborgs kommunförbund, Box 151, 462 22 Vänersborg, tel; 0521-27 10 05 eller fax; 0521-197 51.

Örebro län
I Örebro län har länsstyrelsen tagit fram ett förslag till hälsorelaterade miljömål för länet. Förslaget till de hälsorelaterade miljömålen baseras i huvudsak på Miljöhälsoutredningens förslag till ett nationellt handlingsprogram för en hållbar hälsoutveckling. En strävan i programmet har varit att försöka behandla sådana miljörelaterade hälsorisker där myndigheter eller andra inom länet har möjligheter att vidta åtgärder mot störningen. De hälsorelaterade miljömålen omfattar endast yttre miljöfaktorer, som den enskilda människan inte alls eller i mycket ringa grad kan påverka. Bristen på regionala data beträffande antal drabbade av en viss miljöfaktor gör att redovisningen baseras på nationella uppgifter.

Förslaget har behandlats av en referensgrupp bestående av kommunala miljöchefer. Samtliga kommuner har fått förslaget på remiss och det har också granskats av flera institutioner och experter. De hälsorelaterade miljömålen kommer att arbetas in det pågående miljömålsarbetet för regionen.

Lästips:
Bildande av regional samverkansgrupp för hälsoskyddsfrågor; Länsstyrelsen i Östergötlands län, Miljövårdsenheten
Miljömedicinskt samarbete i Skåne – Verksamhetsplan; (Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne, Kommunförbundet Skåne)
Förslag till hälsorelaterade miljömål för Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län

Att arbeta strategiskt
Strategier för tillsynsarbete
Det lokala tillsynsarbetet kan skilja sig åt beroende på vilka moment i tillsynsarbetet som man fäster mest vikt vid och vilka val man göra, medvetet eller omedvetet. Men strategin påverkas framförallt av hur de rådande förutsättningarna ser ut, som typ och storlek av tillsynsobjekt, deras status, besöksavstånd etc. Brist på tid, resurser och olika politiska prioriteringar har i vissa fall medfört att endast en kontrollerande tillsyn, t.ex. av inkomna klagomål, har bedrivits. De olika strategier som framkommit under intervjuerna är endera ett eller en kombination av följande moment:

bulletArbetet styrs främst av inkomna klagomål/ärenden.
bulletFörebyggande tillsynsarbete i projektform.
bulletTyngdpunkten läggs på information, samverkan och påverkan.
bulletAktiv kartläggning följt av prioriterade åtgärder och uppföljning.

Utmärkande för hälsoskyddsarbetet, i många kommuner, är att enskilda ärenden (inkomna klagomål/ärenden) tar så stora resurser i anspråk att egna initiativ eller projektverksamhet får stå tillbaka. Detta förbises ofta i diskussionerna om hur hälsoskyddsarbetet skall utvecklas och effektiviseras. Det kan vara en bidragande orsak till den tröghet som många upplever i utvecklingen av nya arbetsmetoder. Förebyggande arbetet är som regel ett långsiktigt arbete, där de "snabba" resultaten låter vänta på sig.

De exempel som finns med i Meddelandebladet har delats upp efter de arbetsområden som många kommuner i dag tillämpar, å ena sidan efter vilken typ av verksamhet det är: lokaler för vård, omsorg och undervisning, boendemiljö, lokaler för hygienisk behandling, samlingslokaler, idrottsanläggningar, hotell och restauranger. Å andra sidan utifrån sakfrågan: radon, buller, fukt och mögel. Med anledning av den myndighetsgemensamma informationssatsningen, Innemiljöåret 1999, har urvalet av exempel gjorts för att belysa hur arbetet med inomhusmiljöfrågor sker. Områden som också räknas till hälsoskyddet som enskilda avlopp, vedeldning och strandbad, redovisas därför inte.

Utnyttja egenkontrollen och frigör resurser
Verksamhetsutövaren skall kontinuerligt planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa och för miljön. Om tillsynsmyndigheten så begär skall verksamhetsutövaren lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder. Bestämmelserna om egenkontroll innebär i huvudsak att verksamhetsutövaren

bulletskall ha en fastställd ansvarsfördelning för de frågor som gäller för den del av verksamheten som regleras enligt miljöbalken och dess bestämmelser.
bulletfortlöpande och systematiskt skall undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från miljö- och hälsosynpunkt.
bulletenligt en särskild plan skall kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick.
bulletskall upprätta en preciserad förteckning över de kemiska ämnen och produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från miljö- och hälsosynpunkt.
bulletskall ha rutiner för rapportering av olyckor och tillbud som kan leda till olägenheter för hälsan eller miljön samt.
bulletskall dokumentera dessa uppgifter och ajourhålla dem.

Genom att verksamhetsutövarens eget ansvar blivit tydligare och i vissa fall också mer formaliserat kommer tillsynsarbetet att påverkas. Det innebär att miljö- och hälsoskyddsnämnden har möjlighet att förändra arbetssättet och att göra andra prioriteringar än idag. Flera kommuner pekar t.ex. på att de inte har motsvarande överblick över inomhusmiljön/hälsoskyddet i olika lokaler för äldre som de i regel har för skolor och förskolor. Bland de intervjuade kommunerna är det endast någon enstaka, som utövat tillsyn av äldreboende eller motsvarande och först sedan klagomål framförts. Flera kommuner har emellertid uppgett att de har för avsikt att arbeta för att verksamhetsansvariga blir uppmärksammade på sitt ansvar för egenkontroll. På så sätt förväntar sig kommunerna att tillsynsresurser frigörs.

Att använda riskkommunikation som ett verktyg
Ett särskilt problem som tagits upp är hur man skall nå människor med fakta och information om olika hälsorisker, så att de sedan känner sig motiverade att vidta de åtgärder som är nödvändiga. Det krävs både insikt och kunskap hos allmänheten för att kunna få till stånd åtgärder t.ex. så att hus med för höga radonhalter saneras eller att man visar hänsyn till allergiker.

Nora kommun har i samverkan med yrkes- och miljömedicinska kliniken vid Regionsjukhuset i Örebro och med stöd av Socialstyrelsen startat ett projekt om riskkommunikation som ett verktyg i arbetet med miljörelaterade hälsorisker. Projektet har delats in i tre steg och inbjudan att delta har sänts ut till samtliga kommunala förvaltningar, primärvården, folktandvården, apoteket och fastighetsbolag.

Steg 1 är utbildning i riskkommunikation, steg 2 ta fram gemensamma handlingsplaner för att minska den miljörelaterade ohälsan och steg 3 genomförande av handlingsplanerna. Riskkommunikation är ett verktyg som inte enbart är användbart på den lokala nivån. Länsstyrelsen i Örebro län har t.ex. låtit personalen genomgå utbildning i riskkommunikation. Kunskaper i riskkommunikation kan hjälpa myndigheter att,

bulletförstå allmänhetens uppfattning och lättare kunna förutse dess gensvar på myndighetens agerande,
bulletöka effektiviteten i beslut som rör riskhantering genom att involvera berörda samhällsgrupper i dem,
bulletfrämja en dialog och reducera oönskade spänningar mellan allmänheten och myndigheterna,
bulletförklara risker effektivare,
bulletvarna medborgarna för risker på ett konstruktivt sätt.

Yrkes- och miljömedicinska enheten vid Regionsjukhuset i Örebro / har utarbetat en plan för hur man kan lägga upp arbetet med riskkommunikation.

Plan för projekt om riskkommunikation

Introduktion
   Syfte med planen
   Bakgrund till risken
      I vad består risken?
      Kan man bedöma dess storlek?
      Vilka påverkas av risken?

   Myndighet
      Inom vilken myndighet (vilka myndigheter) kommunicerar man om denna risk?
   Syfte med riskkommunikationen
   Specifika mål

   Profil hos målgruppen
      Hur har man samlat in information om målgruppen
      Huvudkarakteristika hos målgruppen

   Strategier för riskkommunikation

   Schema och resurser
      Detaljschema som identifierar uppgifter och personer som är ansvariga för att de utförs
      Skattad budget
      Andra resurser som kan behövas

Intern kommunikation
      Hur dokumenterar man de olika stegen?
      Behövs någon form av ersättning?

Signeringssida
      Namn, titel och signatur för personal i nyckelbefattning att de har läst planen och samtyckt

Mät/Uppskatta effektivitet
När man planerar ett kommunikationsprogram, försök att tänka ut hur du formulerar målsättningar som är mätbara. För varje komponent kan du fastställa vad som gick bra, vad som kunde gått bättre och vad man kunde förbättra.

För varje del av programmet kan man fråga sig följande:
Blev målen uppfyllda?
Var effekterna/ ett resultat av det antagna programmet
Vad gick bra? Varför gick det bra?
Vad kunde ha gått bättre? Varför kunde det ha gått bättre?
Hur kan programmet förbättras?
Vad kan man lära sig av det aktuella fallet?
Med vilka skall den kunskapen delas?

 

Lästips:
Bättre dialog med allmänheten, Caron Chase, Billie Jo Hance, Peter Sandman, Riskkommunikation, Rapport R 92:1, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset i Örebro.

Kvalitetssäkring
Kvalitetssäkring har blivit ett vedertaget begrepp inom den privata sektorn och används för att klara konkurrens- och leverantörskrav. Internationella standarder har tagits fram för detta arbete inom ramen för Internationella standardiseringsorganisationen (ISO). De finns samlade i ISO 9000-serien och ISO 14 000-serien. Offentlig verksamhet och myndighetsutövning har samma behov av att skapa förtroende för sin verksamhet som företag och organisationer. Några kommuner har redan kvalitetssäkrat sitt miljö- och hälsoskyddsarbete enligt endera standarden eller avser att genomföra system som sammanfaller med en sådan standard, utan att ta steget fullt ut och certifiera sig.

Socialstyrelsen har enligt sitt regleringsbrev uppdrag att stödja kommunerna i kvalitetsutveckling. Ett projekt pågår, med syfte att i första hand ta fram en handledning för kvalitetsutveckling i hälsoskyddsarbetet. Denna manual kan för den miljö- och hälsoskyddsnämnd, som vill kvalitetsutveckla sin verksamhet, tjäna som ett verktyg inte bara för hälsoskyddsområdet, utan för samtliga tillsynsområden som nämnden har ansvar för.

Lästips:
Landstingsförbundets och Svenska Kommunförbundets skrift "Att lyckas med folkhälsoprojekt. Kvalitetssäkring" ger råd om hur man kan kvalitetssäkra ett folkhälsoprojekt.

Lokaler för vård, omsorg och undervisning
Skolor och daghem
I skollokaler och daghem är hälsoskyddet ett av många kriterier som skall tillgodoses. Socialstyrelsen föreslog i Meddelandeblad nr 9/97 ett antal punkter som vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämndernas arbete med att utveckla tillsynen av dessa verksamheter. Insatser som i flera avseenden följer denna och annan vägledning för att åtgärda och förebygga problem i skolor och daghem har i dag utvecklats i allt fler kommuner. Många av de intervjuade aktörerna arbetar på ett målmedvetet och strukturerat sätt med tillsynsfrågor inom skolor och daghem, medan andra befinner sig på planeringsstadiet.

I några län bedrivs gemensamma projekt för en bättre inomhusmiljö i skolor och daghem. De exempel på tillsynsarbete i skolor och daghem som lämnas här gör inte anspråk på att vara uttömmande i något avseende, utan innebär en redovisning av åtgärder som de intervjuade kommunerna anser förbättrat och effektiviserat det egna tillsynsarbetet.

Helhetssyn och samarbete
För att uppnå en hälsosam miljö i skolor och daghem måste en rad olika faktorer undersökas och åtgärdas. Ett sådant arbete inbegriper både probleminventering, ställningstagande och diskussion om åtgärder. I Nora kommun har miljökontoret angett kriterierna för en allergianpassad verksamhet i kommunens skolor (se figur).

Schematisk bild som visar hur olika delar hänger ihop i en allergianpassad verksamhet

Denna modell kan också användas som underlag för att finna faktorer, som kan innebära olägenheter för människors hälsa i andra miljöer.

Det är således viktigt att oavsett verksamhet eller problemområde skaffa sig en helhetsbild. Att bilda någon form av samrådsgrupp eller kontaktgrupp har medfört att förmågan att hantera hälsoproblem, som en följd av t.ex. brister i inomhusmiljön i skolor och daghem, väsentligt förbättrats. Problem diskuteras på ett tidigt stadium, blir bättre utredda och dubbelarbete undviks. Flera kommuner framhåller också vikten av att, helst före utredningens start, förankra projekt- och utredningsarbetet politiskt. Detta för att det ska finnas en beredskap för att genomföra de åtgärder som kan behövas och i många fall är kostnadskrävande.

Deltagare i gruppen kan vara verksamhetsutövare, fastighetsförvaltare, skolhälsovård, primärvård, miljö- och hälsoskyddsförvaltning, byggnadsförvaltning för att nämna en typ av konstellation. Det är en fördel att även Yrkesinspektionen ingår i gruppen. I annat fall bör andra kontaktvägar etableras för utbyte av information. En sådan samverkan innebär att man rutinmässig delger varandra inspektionsrapporter m.m. och att man informerar om planerade aktiviteter, så att tillsynsinsatserna för Yrkesinspektionen och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen blir så effektiva som möjligt.

Gruppen är det forum där innemiljöfrågor i skolor och daghem kan diskuteras och initiativ tas till olika projekt, utredningar och åtgärder. Exempel på gruppens uppgifter kan vara att

bulletfölja innemiljön i skolor och daghem
bulletverka för att uppkomna eller misstänkta problem utreds och åtgärdas
bulletinför ny- och ombyggnad diskutera kravspecifikationer m.m. för att säkerställa god innemiljö.

Arbetet i samråds- eller kontaktgruppen skall inte ersätta det arbete, som skall ske ute i verksamheterna och av fastighetsförvaltare. Inte heller den tillsyn, som måste utföras av miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden eller Yrkesinspektionen.

Enkätundersökning
Utgångspunkten för att kunna åtgärda olika problem i inomhusmiljön t.ex. i skolor och daghem är att statusen på de olika objekten är kända. Det kan därför vara lämpligt att genomföra en kartläggning av inomhusmiljön med generella enkäter och besiktning t.ex. i samtliga skolor och förskolor i en kommun. Detta möjliggör prioriteringar och är ett underlag för åtgärdsstrategier. Många kommuner använder sig av den s.k. Örebromodellen i inventeringsfasen. Denna kan dock inte ersätta andra kontroller. Genom enbart enkätundersökningar kommer knappast sådana problem att upptäckas, som bara berör ett fåtal personer, men som kan vara nog så allvarliga. På mindre enheter kan det vara svårt att dra slutsatser på grund av för små material.

En utvärdering av t.ex. allergiförebyggande insatser har strategisk betydelse och behövs för att klarlägga i vilken utsträckning olika åtgärder och förbättringar påverkat t.ex. symtom, medicinering eller till och med andelen allergiker. Enkäter kan därför också användas som kontrollinstrument före och efter ombyggnad, liksom vid nybyggnad.

Lästips:
Örebroenkäten – enkäter finns för bostäder, skolor, förskolor och arbetsmiljöer. En särskild skolmanual finns. Information finns på http://www.unicom.se/ymk/quest.htm. Upplysningar kan lämnas av Regionsjukhuset i Örebro Yrkes- och miljömedicinska kliniken, miljömedicinska enheten, tel: 019-15 24 95 eller 019-15 24 71,
Stockholmsenkäten – enkäter finns för bostäder, skolor och förskolor. Upplysningar kan lämnas av Stockholms stads Utrednings- och statistikkontor, tel. vx: 08-675 50 00, .

Rumsföreskrifter
En del innemiljöproblem har samband med att lokalerna inte används i enlighet med deras kapacitet eller de skötselrutiner som gäller. Ett vanligt skolexempel är att ventilationens kapacitet överskrids genom för långa lektioner eller att för många personer vistas i rummet. Ett annat exempel är att brukarna (lärare m.fl.) inte känner till vad som gäller beträffande städning och lokalvård. I det städavtal som gäller för verksamheten kan t.ex. ingå att före städning skall stolar vara upphängda, papperskorgar tömda och tavlor avtorkade. Känner man inte till detta och gör sin del, har städpersonalen inte möjlighet att hinna med den städning som avtalet omfattar.

Ett sätt att motverka sådana problem är att sätta upp ett anslag med rumsföreskrifter för varje rum. Flera kommuner har vid intervjuerna framfört önskemål om någon form av VDN-deklaration för olika lokaler. Exempel på vad en sådan deklaration/föreskrift kan innehålla finns i den handledning för tillsyn av inomhusmiljön som tagits fram i Västra Götalands län.

Rumsföreskrifter

Ventilationskapaciteten innebär följande begränsning för detta rums användning. I detta rum får högst x personer vistas samtidigt. Paus med utrymning och vädring måste ske minst var xx minut.

– Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) har utförts ……… Ny OVK skall göras senast …..
– För att lokalvården skall fungera som avsett måste följande vara ordnat när rummet lämnas
– …………..

– ……………

 

Städning och ventilation för att minska hälsorisker
Städningen har stor betydelse för en sund inomhusmiljö. En bra städning bidrar till att upprätthålla en god hygien och att föroreningar inklusive allergiframkallande ämnen hålls på en låg nivå.

"Undersökning av inomhusmiljön och städning på skolor och daghem"
Miljö & stadsbyggnad, miljökontoret, i Haninge kommun genomförde under åren 1994 och 1996 två projekt i skolor och daghem för att undersöka hur städningen fungerade och hur städmiljön var utformad. Syftet med undersökningarna var att finna sådana brister, som eventuellt kunde bidra till en försämrad hälsa hos barnen. Även en bedömning av förutsättningarna för att uppnå ett bra städresultat skulle göras. Inspektioner och undersökningar genomfördes med stöd av en checklista och var huvudsakligen okulär. I samband med inspektionerna fann kontoret åtskilliga brister, framför allt i städningen. Miljökontoret skickade efter projektets slut en skrivelse till samtliga rektorer med krav på åtgärder för att förbättra städningen m.m. Skolorna skulle inom en viss angiven tid inkomma med en plan över vilka åtgärder man avsåg att vidta. Motsvarande förfarande användes för brister i städningen som upptäcktes vid inspektionen av daghemmen. En uppföljning av de båda projekten utfördes genom stickprovskontroller hösten 1998. Syftet var att undersöka om de tidigare angivna åtgärderna hade vidtagits och kontrollera om skol- och "dagis"-personalen förstått och uppmärksammat vikten av en bra inomhusmiljö.

Resultatet av uppföljningen visade att såväl skol- som daghemspersonal arbetat mer eller mindre aktivt inom olika områden för att förbättra inomhusmiljön. I flertalet fall har man sett över sina lokaler och försökt sanera klassrummen från ovidkommande material. En skola skickar i början av varje termin ut en skrivelse med regler för vad som gäller för skolan. I denna framgår att man skall visa hänsyn till klasskamrater som är allergiska och inte komma till skolan i ridkläder. Andra åtgärder som vidtagits är byte av griffeltavlor och övermålning av juteväggar. Mysmöbler har också försvunnit. Den stora bristen som gällde samtliga skolor, var att budgeten inte medgav någon årlig storstädning.

Motsvarande åtgärder hade skett i daghemmen. Särkilt utmärkande var att flera daghemsområden bytt till ett nytt städbolag i de fall man inte varit nöjd. Resurser för årlig storstädning saknades dock.

Miljökontoret framhåller att städprojekten på skolor och daghem inneburit att inomhusmiljön på många håll blivit ordentligt sanerad och att personalen vid såväl skolor och daghem fått en ökad förståelse för städ- och inomhusmiljöfrågor.

Projekten finns beskrivna i två rapporter, som finns tillgängliga hos Miljö & Stadsbyggnad, Miljökontoret, Haninge kommun, tel. 08-606 70 00.

"Städning i skolornas gymnastiksalar"
Skolornas gymnastikanläggningar används ofta både i skolans undervisning och under kvällar samt helger av olika föreningar. Städningen behöver därför anpassas till nedsmutsnings- och nyttjandegrad så att lokalerna hålls i ett hygieniskt godtagbart skick.

Länsgruppen inom hälsoskyddet i f.d. Skaraborgs län har bedrivit ett projekt som rör städning av skolors gymnastiksalar. Målet med projektet har bland annat varit att skapa en diskussion om och öka medvetenheten om städningens betydelse för människors hälsa.

Kontrollen av städningens omfattning och kvalitet skedde med hjälp av en för ändamålet framtagen checklista. Inspektioner gjordes av personal från miljö- och hälsoskyddskontoret tillsammans med någon/några av rektor, fastighetsskötare, städledare eller städare, elevrepresentant eller gymnastiklärare. Vid dessa tillfällen noterades ytmaterial, status på material och inredning samt städrutiner och utnyttjandegrad i enlighet med checklistan. Undersökning av materialslag på golv, väggar och tak samt typ av rengöringsmedel var från början tänkt att ingå i projektet, men valdes bort på grund av dess omfattning.

Före inspektionen hade uppgifter om städmetod och städfrekvens tagits fram via städledarnas datalistor. Resultatet av inventeringen relaterades till Folkhälsoinstitutets miniminivå för städning. Det pekade på en genomgående bristfällig städning i skolorna. I de flesta fall angavs skälet som åtstramningar i ekonomin, som tvingar beställaren, oftast rektor, att dra ned på städningens omfattning. I de fall gymnastiksalar med tillhörande hygienutrymmen används såväl för undervisning som för fritidsaktivteter, rekommenderar man i rapporten att lokaler med så hög belastning bör städas två gånger per dag. Klara ansvarsförhållanden mellan nyttjare och lokalupplåtare behöver också formuleras enligt projektrapporten. En annan rekommendation är att se till att inte någon vistas i gymnastiksalen med "vanliga kläder" utan man skall använda för särskilda kläder, avsedda för gymnastiklektionerna.

"Allergenanalys av damm"
Förutom inspektionen av städningen i gymnastiksalar, gjordes analys av förekomsten av kattallergen i damm i några skolor. Syftet med denna del av projektet var att visa på möjligheten till samverkan mellan det praktiska miljö- och hälsoskyddsarbetet och det medicinska forskningsarbetet. Målet var att öka kunskapen hos kommunens tjänstemän i allergifrågor samt att bidra med mätresultat till allergologerna. Genom samarbetet kunde man också utbyta tvärfacklig kunskap och erfarenhet om hur bra inomhusklimat för skol- och förskolebarn kan skapas.

Dammsugningen skedde med vanliga dammsugare (olika fabrikat i de olika kommunerna) i tio minuter företrädesvis utmed tio meter golvlist. Ett för ändamålet anpassat filtermunstycke monterades på dammsugaren. Filtret skickades inom ett dygn till Allergilaboratoriet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg för analys. I Skara kommun gjordes allergenanalysen av damm i kommunens gymnastiksalar vid två tillfällen. Vid det första mättillfället uppvisade en skola påtagligt höga värden av kattallergen, varför ett förnyat prov gjordes efter ca ett halvår. Detta visade att halten sänkts betydligt. En av orsakerna kan vara att städningen i skolan utökats med en halv timma om dagen.

Fastlagda riktvärden saknas för olika allergen. Det gör att man inte kunde bedöma hälsoriskerna med de uppmätta halterna. För att kunna göra det krävs ytterligare analyser enligt de projektansvariga.

Lästips:
Kattallergen på barnstugor – En jämförelse mellan ett invandrardominerat och ett svenskdominerat bostadsområde; Per Enarsson, Nils-Gunnar Sahlman. Magnus Wickman, Miljömedicinska enheten, Stockholms läns landsting, Rapport 1997:5

Allergianpassade eller konventionella barnstugor – En jämförelse av inomhusklimatet, Gunnel Emenius, Ann-Charlotte Egmar, Magnus Wickman, Miljömedicinska enheten, Stockholms läns landsting, Rapport 1997:7

Allergiarbete inom Vallentuna kommun – En rapport om Allergikommitténs arbete 1991–1995; Tunahälsan, Lars Wiklund

En allergianpassad skolklass – Klass 2 a i Ormstaskolan
Undersökning av inomhusmiljö och städning i kommunens skolor April–juni 1994 jämte uppföljning oktober 1998, A-C Widén, S Hagström, Miljö & Stadsbyggnad, Miljökontoret, Haninge kommun

Undersökning av inomhusmiljön och städningen på daghem och förskolor i Haninge, Anne-Charlotte Glantz, Solveig Hagström, Rapport 1996:3 jämte uppföljning oktober 1998, Miljö & Stadsbyggnad, Miljökontoret, Haninge kommun

Städning i skolornas gymnastiksalar med tillhörande hygienutrymmen – Hälsoskyddsprojekt i Skaraborgs län våren 1998; Karin Kjellberg, Mette Albrechtsen, Skövde kommun

Allergenanalys av damm i skolornas gymnastiksalar – Utökat hälsoskyddsprojekt i Skaraborgs län våren 1998; Karin Kjellberg; Mette Albrechtsen, Skövde kommun

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet ger tips, förslag till länkar och goda exempel om allergisamarbete m.m. på Internet genom utbildningsmaterialet Demokrati och Hälsa. Det skall ses som en inspirationskälla för bland annat konkreta åtgärder i kommuner och landsting. Materialet kan hämtas på www.doh.svekom.se eller www.doh.lf.se.

Socialstyrelsens Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar (SOSFS 1996:33)

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetslokaler (AFS 1995:3)

Folkhälsoinstitutets rekommenderade miniminivå för städning

Ventilation i äldre skolbyggnader
Ventilation i bostäder och andra typer av lokaler har stor betydelse för hälsan och välbefinnandet. Bristande ventilation har ofta samband med miljörelaterade hälsorisker i inomhusmiljön som radon, kemiska emissioner och fukt och mikrobiella problem. I Sverige finns en rad skolbyggnader och liknande byggnader från sekelskiftet. Byggnaderna har ofta ett betydande kulturhistoriskt värde. Under årens lopp har dessa byggnader genomgått ett antal mer eller mindre genomgående renoveringar och ombyggnader. Flera av de intervjuade kommunerna har efterlyst exempel på hur man kan förbättra ventilationen i äldre skolbyggnader på ett, för byggnaden, varsamt sätt. Hudiksvalls kommun har i samarbete med Byggforskningsrådet bedrivit ett projekt, som rör varsam ombyggnad av sådana byggnader. Avsikten med projektet har varit att inventera möjligheten att uppnå en godtagbar ventilationsstandard i äldre skolbyggnader med målsättningen att göra så få ingrepp som möjligt i såväl interiör som exteriör. En grundidé har varit att om möjligt bygga vidare på det ursprungliga ventilationssystemet.

Lästips:
Projektet finns beskrivet i Byggforskningsrådets rapport R11:1993.:
Ventialtion i skolor – erferenhet av sju systemlösningar där självdrag ingår, T20:98, Byggforskningsrådet, Svenska Kommunförbundet.

Ventilation och hälsoskydd, Socialstyrelsen, Svensk Byggtjänst

Socialstyrelsens allmänna råd om ventilation

Egenkontrollen kompletterar tillsynen
I och med miljöbalken har de verksamhetsansvarigas (inom t.ex. skola, förskola, ålderdomshem) eget ansvar för bl a innemiljön blivit tydligare. Den som ansvarar för en verksamhet men även en fastighetsägare som upplåter bostäder etc. har själva ett ansvar för att genomföra en systematisk kontroll av innemiljön och ta hand om problem som uppstår. De lokaler som är anmälningspliktiga omfattas av förordningen om egenkontroll (1998:901) vilket innebär att egenkontrollen är mer formaliserad med t.ex. krav på dokumentation.

För att undvika dubbelarbete och onödig pappersexercis bör man i möjligaste mån integrera egenkontrollen enligt miljöbalken med den internkontroll av arbetsmiljön, som också skall utföras. Det gäller även de olika frivilliga system som finns för kvalitetssäkring eller miljöledning.

Förslag på vad egenkontrollen kan innehålla finns i den handledning för tillsyn av inomhusmiljön, som Miljösamverkan 98 i Västra Götaland tagit fram:

bulletAnsvarig för att egenkontrollprogrammen genomförs (rektor, skolföreståndare, servicehusföreståndare etc.)
bulletKontrollronder där alla delar gås igenom upprepas med ett par års mellanrum – det bör anges hur ofta. Om skyddsronder redan genomförs regelbundet kan kontrollen gärna samordnas med dessa, kanske finns redan checklistor för skyddsrond som kan kompletteras på några punkter.
bulletRutiner för hur klagomål tas emot och handläggs utan fördröjning.
bulletRutiner för hur uppenbara brister, som framkommit genom kontrollrond eller klagomål, åtgärdas. Det bör bland annat framgå vilken ansvarsfördelningen är mellan verksamheten och fastighetsförvaltningen för olika slags åtgärder och brister, som kräver utredning.
bulletDokumentation och rapportering, förslagsvis genom en årlig rapport som tillställs dels samrådsgruppen, dels centralt ansvariga för myndigheten. Verksamheternas årsrapporter blir ett underlag för prioriteringar och budgetarbete inom skola/förskola respektive fastighetsförvaltning och för miljönämndens tillsynsplanering.
bulletÄven fastighetsförvaltare måste liksom verksamheterna ha väl inarbetade rutiner för hur klagomål tas emot och handläggs utan fördröjning
bulletFastighetsförvaltare bör också vid arbetsplatsträffar med lokalvårdare, vaktmästare och fastighetsskötare höra sig för hur det ser ut på enskilda skolor, barnstugor etc.
bulletFastighetsrond är viktig. Ett alternativ ät att fastighetsförvaltningen deltar i verksamheternas kontrollronder.

Fastighetsförvaltarna har möjlighet att utföra s.k. utökad OVK för en mer grundlig kartläggning av ventilationen, vilket ökar möjligheterna att identifiera och åtgärda problem och effektivisera driften.

Riktlinjer för inomhusmiljön i skolor
Kommunala riktlinjer för kvalitetskrav i skolornas inomhusmiljö kan vara ett led i att förtydliga verksamhetsutövarens ansvar och tillsynens inriktning. Riktlinjerna kan bestå av ett antal kriterier för att kvalitetssäkra ett sunt och miljöriktigt inomhusklimat. Kvalitetskraven bör inte bara avse t.ex. undervisnings- och gymnastiksalar, utan omfatta samtliga hus/lokaler. Kriterierna kan t.ex. fastställas av miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Ytterligare ett led kan vara att också anta bedömningskrav. Bedömningsgrunderna kan som i Skövde kommun delas in i ett antal klasser, som var och en anger statusen på ett enskilt objekt. Lämpligt underlag för en sådan klassificering kan vara en inventering av skolornas inomhusmiljö och åtgärdsbehovet. Genom att dela in bedömningsgrunderna i ett antal nivåer, som de olika objekten placeras in i, får man en god överblick över de olika skolornas status.

Klass I
Ventilationen är dokumenterat underdimensionerad och går inte att trimma utan ombyggnad krävs. Det går inte heller att genom verksamhetsanpassning uppfylla riktlinjerna. Inomhusrelaterade hälsoproblem förekommer.

Klass II
Inte så akuta inomhusmiljörelaterade hälsoproblem, kan verksamhetsanpassas i viss mån med tekniska åtgärder (ombyggnad).

Klass III
Tekniska justeringar, verksamhetsanpassning.

Klass IV
Uppfyller riktlinjerna. Inga klagomål.

 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör också en uppföljning av hur riktlinjerna tillämpas genom att t.ex. uppmana samtliga rektorer att lämna skriftliga svar inom en viss angiven tid på ett antal utvalda punkter i riktlinjerna. Kontakt med yrkesinspektionen tas före utskicket. Efter vidtagna åtgärder görs en förnyad inspektion och objektet kan genom beslut i nämnden flyttas upp till en bättre klass.

Rutiner för hantering av klagomål
I Skövde har en handlingsplan för hur klagomål på bristande inomhusmiljö i skolor och daghem skall hanteras lagts fast. Det har skett genom en överenskommelse mellan miljö- och hälsoskyddskontoret och ett antal kommunala förvaltningar, primärvården och Yrkesinspektionen. Överenskommelsen är godkänd av respektive förvaltning och myndighet.

Handlingsplanen innehåller uppgifter om inom vilken tid ett första möte skall äga rum efter framfört klagomål, vilka som skall kallas, arbetsfördelningen mellan myndigheterna, där Miljö- och hälsoskyddskontoret är samordnare av ärendet. Vid ett andra möte redovisas kartläggning av åtgärdsbehovet, beslut de berörda myndigheterna fattat och vilka åtgärder som skall genomföras. Därefter följs åtgärderna upp.

Ytterligare upplysningar om Skövde kommuns rutiner för egenkontroll och samverkan med ansvariga förvaltningar, primärvården och arbetsmiljöansvariga lämnas av miljö- och hälsoskyddskontoret i Skövde, tel. 0500-46 82 71.

Riktlinjer för daghem
I Linköping har miljökontoret, tagit fram riktlinjer och minimikrav för daghem och skolbarnomsorg. I en handboken ges enkla tips och råd som rör, behovet av utevistelse, allergifrågor inom skolhälsovården, luftkvalitet, städkvalitet och hur man kan minska förekomsten av allergiframkallande ämnen. Det finns också förslag på städschema för skola, förskola och fritidshem.

Ytterligare upplysningar lämnas av miljökontoret, Linköping, tel vx: 013-20 60 00.

Bostäder och närmiljö
Tradition eller förnyelse
Fastighetsägare är skyldiga att sköta och inreda bostäder på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppstår. Det innebär bl.a. att uppvärmning, ventilation, möjligheter till personlig hygien och matlagning måste tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Brister skötseln kan det bland annat uppstå problem med t.ex. fukt/mögel eller "sjuka hussymtom". Andra exempel på hälsoskyddsproblem i bostäder är grannar som spelar hög musik, skällande hundar, misskötsel av lägenhet så att det uppstår lukt osv. Det förekommer att det som anmälan gällde inte är det enda problemet. Att människor mår dåligt i sin boendemiljö kan bero på många, ofta samverkande faktorer. I vissa fall är problemen av mer social karaktär som t.ex. arbetslöshet.

Det vanliga arbetssättet när det gäller olägenheter i boendemiljön är att angripa problemen när de har uppstått, dvs. när klagomål har kommit in till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Krav på åtgärder blir på så sätt isolerade företeelser utan möjligheter att påverka boendemiljön i ett vidare perspektiv. Dessa ärenden uppges ta mycket tid och resurser i anspråk, utan att några storskaliga effekter för en förbättrad inomhusmiljö har åstadkommits.

Olika vägar att förändra tillsynsarbetet i bostäder kan vara

bulletUtforma en databank för bostadsändmål där klagomålen registreras och samordnas områdesvis.
bulletKartlägga problem i boende- och närmiljön genom uppsökande verksamhet.
bulletArbeta med enkäter för att få helhetsbilder över bostadsproblemen.

Agenda 21-arbetet kan också användas till att ge hälsoaspekterna i boendemiljön större utrymme. En ökad koppling mellan Agenda 21-arbetet och hälsoskydds- och folkhälsoarbetet kan innebära stora fördelar bland annat genom Agenda 21-arbetets lokala miljömedvetenhet och starka uppbackning. Rättvisefrågor, segregation, jämställdhet och utanförskap är sociala dimensioner som behöver ingå i Agenda 21-arbetet. Huvudlinjen i kommunernas Agenda 21-arbete har hittills varit att engagera kommuninvånarna i processen och sträva efter en ökad miljöanpassning. Det vanligaste innehållet i de lokala Agenda 21-dokumenten är utbildning i grundläggande miljöfrågor, kretsloppsperspektiv och livsstilsfrågor.

"Knacka dörr-projekt"
I syfte att effektivisera tillsynsarbetet i boendet har miljönämnderna i Stockholm och Göteborg bedrivit s.k. "Knacka dörr-projekt" i några utvalda bostadsområden. Göteborgs kommun har försökt se till den totala närmiljön – skola, dagis kommunikationer, integrering etc. I projektet involverades också fastighetsägare, stadsdelsförvaltning, hyresgäster m.fl. En checklista upprättades över angelägna frågor och protokoll från en genomförd OVK granskades. Ett informationsblad togs fram för distribution i brevlådorna inför starten av projektet.

Projektet innebar att inspektörer från miljönämnden genom personliga besök genomförde lägenhetsinspektioner och intervjuer med de boende för att få ett helhetsgrepp om området både vad gäller inomhusmiljön och närmiljön. Skola och daghem i området besöktes också. Frågor enligt checklistan ställdes och enklare undersökningar av ventilation och fukt gjordes. Tillvägagångssättet har bland annat gjort det möjligt att upptäcka generella fel, exempelvis brister i ventilationen, vilket i sin tur lett till att kraven på åtgärder kan göras mera heltäckande och leda till förbättringar i alla lägenheter med samma problem. När brister i boendemiljön upptäcktes ställdes krav på att fasighetsägarna vidtog åtgärder. Miljönämnden i Göteborg avser att följa upp projektet. Hyresgästerna kommer då att få tillfälle att yttra sig över projektet och om det lett till några förbättringar.

Lästips:
Bo-Miljö i Tensta och Hjulsta – Kampanj med bostadsinspektioner och information om inomhusmiljö och allergi våren 1997; Jutta Zeilon, Maria Nilsson, Stockholms Miljöförvaltning, Avdelningen för hälsoskydd.

"Knacka dörr-projektet" Uppsökande verksamhet i Backa Röd, hösten 1998, PM 1998:7 Göteborgs Miljöförvaltning, Närmiljöavdelningen.

Inomhusmiljöprogram
Uppsala miljökontor har i samarbete med tekniska beställarnämnden och byggnadsnämnden i kommunen tagit fram ett inomhusmiljöprogram. Avsikten med programmet är att nybyggda hus skall ha en god inomhusmiljö. Programmet skall följas när kommunen beställer nya byggnader och det skall användas som villkor vid markanvisningar för bebyggelse. Det skall även användas i tillämpliga delar vid om- och tillbyggnad. Programmet tar upp sådana lösningar som bedöms bidra till en bra inomhusmiljö. Krav enligt gällande byggregler har i allmänhet inte tagits med, eftersom de utgör en grundförutsättning för bygglov. Programmet skall revideras minst vartannat år i takt med nya kunskaper, erfarenheter och byggregler. Under arbetets gång har synpunkter inhämtats från bland annat byggföretag och sakkunniga på byggområdet.

Programmet innehåller också ett handlingsprogram för att åtgärda s.k. sjuka hus. Det har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från miljökontoret, stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret och Kommunfastigheter. I programmet ingår en strategi för att komma till rätta med problem i kommunens egna fastigheter och sådana som kommunen hyr, liksom för övriga fastigheter i kommunen.

Strategin ser ut på följande sätt

  1. Kartläggning av problemens omfattning i byggnader där brister påtalas. Upprättade kostnader för åtgärder anges.
  2. Upprättande av prioriteringslista för byggnader under punkt 1
  3. I förekommande fall bildas en arbetsgrupp, där bland annat brukarna ingår. Även i de fall en arbetsgrupp inte anses nödvändig skall dock brukarna i god tid informeras om vilka åtgärder som planeras.
  4. Fastighetsägaren ansvarar för att adekvata undersökningar kommer till stånd inom skälig tid. Vid större objekt är det lämpligt att undersökningen inleds med en enkät om hur brukarna upplever sin inomhusmiljö (t.ex. Stockholmsmodellen se ovan under "Knacka dörrprojektet"). Därefter kan eventuella provtagningar göras.

Åtgärderna skall i tillämpliga delar följa antaget inomhusmiljöprogram. För dem som praktiskt arbetar med att åtgärda dåliga inomhusmiljöer kan det vara lämpligt att följa anvisningarna i bilaga 2 (som innehåller skyddsbestämmelser för dem som skall utföra saneringen av sjuka hus).

 

Uppföljning av genomförda åtgärder sker dels genom mätningar, dels genom intervjuer med brukarna om upplevd inomhusmiljö.

Uppsala kommun godtar också andra förslag till lösningar än dem som anges i programmet om de kan bedömas likvärdiga. Projektledaren vill framhålla betydelsen av att man involverar berörda parter (byggföretag och andra kommunala nämnder, Yrkesinspektionen m.fl.) så att deras synpunkter kan beaktas vid utformningen av programmet. Arbetet behöver också förankras på politiskt i kommunen. Enligt projektledaren har också programmets utformning och publicering betydelse för om det kommer att användas eller inte.

Programmet finns utlagt på Uppsala kommuns hemsida www.Uppsala.se. Information om programmet och frågor om dess tillkomst kan ställas till Miljökontoret.

Radon
Förekomsten av höga radonhalter i bostäder och mark är i många kommuner väl kartlagda. I andra pågår en systematiskt spårning och mätning av radonbyggnader enligt en fastställd plan. I sådana fall, där radonhalten i någon mätning överstiger gränsvärdet, uppmanas som regel fastighetsägaren att vidta åtgärder för att sänka radonhalten i fastighetens samtliga lägenheter. Den första åtgärden som rekommenderas är att se över ventilationssystemet för att därefter fortsätta med specifika åtgärder som kan variera från fall till fall.

Det är inte bara i det befintliga bostadsbeståndet som spårning behöver ske. Uppmärksamhet behöver också ägnas radonrisken när nya detaljplaner tas fram och när bygglov ges. Vid nybyggnation på radonrik mark krävs radonsäker byggteknik. Kontroll av radonhalten behöver därför också göras i nyproducerade lägenheter.

Ett särskilt problem, som tagits upp av flera kommuner, är hur man skall få egnahemsägare att genomföra radonmätningar. Till och med när kommunen lånar ut mätutrustning utan kostnad genomför få egnahemsägare mätningar. Orsakerna bedöms vara flera. Här rör det sig snarare om ett pedagogisk problem i riskkommunikationen än brister i kommunens tillsyn.

Lästips:
Rättsfall, föreläggande om åtgärder för att minska halten radon i inomhusluften i villa, Halmstad, Regeringsrättens mål nr. 6356:1995, Kammarrättens i Göteborgs mål nr. 2432:1995.

Miljötobaksrök
Många kommuner uppger att det är vanligt förekommande med klagomål på att tobaksrök tränger in i bostaden från trapphus, utifrån eller från andra bostäder. Det råder en viss osäkerhet hur man ska hantera dessa ärenden och om Tobakslagen är tillämplig. Tobaksrök i hissar, tvättstuga och andra gemensamhetsutrymmen kan anses som olägenhet för hälsan. I dessa fall kan det med stöd av miljöbalken vara möjligt att kräva åtgärder mot tobaksrök som orsakar en sådan olägenhet.

Buller – ett inomhus- och utomhusproblem
Buller är ett problem i både inom- och utomhusmiljön. Det finns många olika källor till buller som exempelvis vägtrafik, spårtrafik, flyg, fläktar, grannar, tvättstugor och nöjeslokaler. Flera kommuner uppger att bullerproblemen är svårlösta.

Ljudklassning av bostäder kan minska klagomålen
Efterfrågan på ett tyst boende ökar. Många människor värderar en bra bullerisolering högt. Det finns en frivillig ljudklassningsstandard som är indelad i fyra klasser (A B C D), där klass C motsvarar minimikraven i Boverkets byggregler. Däremot motsvarar inte kriterierna för klass D de krav som kan ställa med vägledning av Socialstyrelsens allmänna råd om buller. En ljudklassning av nybyggda lägenheter är en information som kan vara betydelsefull när människor ska välja bostad. Ett flertal byggherrar i Stockholms kommun har beslutat att generellt eftersträva ljudklass B vid all nybyggnation. Ljudklassning kan även tillämpas i det befintliga byggnadsbeståndet i samband med renovering. Tillsammans med byggnadskontor och andra aktörer kan en kommun verka för att en frivillig ljudklassning sker vid produktion av bostäder.

"Lokala" bedömningsgrunder för buller
Ett viktigt förebyggande arbete, som syftar till bullerbegränsning, kan göras vid granskningen av bygglov. Ett tillvägagångssätt för att minska och begränsa befintliga bullerproblem, men också för att undvika att skapa nya, kan vara att anta lokala bedömningsgrunder för buller. Genom att ta fram ett policydokument för buller kan man uppnå likartade bedömningsgrunder i olika ärenden och en högre kvalitet i bedömningen av bullerärenden. Ett sådant arbete pågår bland annat i Västerås kommun. Tanken är att policyn skall vara väl förankrad i de nämnder och förvaltningar som arbetar med olika aspekter av buller.

I Västerås policydokumentet anges de gränsvärden som gäller i kommunen för tillåtligheten av buller från olika källor. En utgångspunkt för bedömningen är att det skall vara den sammanvägda ljudnivån av samtliga källor inom ett område som skall vara vägledande vid bedömningen. Dessutom anges mätmetoder och mätbetingelser.

Upplysningar lämnas av Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Västerås, tel. 021-16 13  53 eller 021-16 11 29.

Störande musik från diskotek, offentliga tillställningar m.m.
Lokaliseringen av bullerstörande verksamheter t.ex. restauranger och diskotek i bostadshus i centrum kan innebär att många människor riskerar att blir störda i sina bostäder. Klagomål från boende i anslutning till diskotek och liknande evenemang återkommer regelbundet som en stor ärendegrupp bland de intervjuade kommunerna.

Ett förebyggande arbete kan medföra att nya bullerproblem kan begränsas högst betydligt. I och med den nya alkohollagen har miljö- och hälsoskyddsnämnden fått en tydligare roll i prövningen av tillståndsansökningar för servering av alkoholhaltiga drycker. Som exempel kan nämnas att miljöförvaltningen i Göteborg får ärenden som rör utskänkningstillstånd, tillstånd för offentlig tillställning och bygglov/bygganmälan på remiss. Förvaltningen tillstyrker endast sådana ärenden under förutsättning att gränsvärden för buller anges. De riktvärden som används följer Socialstyrelsens Allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7). Genom detta remissförfarande ges miljöförvaltningen en möjlighet att bedöma de tilltänkta lokalernas eller evenemangens lämplighet från en omgivningshygienisk synvinkel. Tillsynen sker sedan genom inspektioner. Vid överträdelse av meddelade gränsvärden kan tillståndet dras in eller sanktionsavgifter tas ut. Detta arbetssätt har visat sig vara framgångsrikt. Motsvarande tillvägagångssätt använder även miljöförvaltningen i Stockholm och på Gotland.

"Buller från ventilations-, kyl- och klimatanläggningar på innegårdar"
I stadsmiljö är buller från fläktar och kylanläggningar på kringbyggda gårdar en betydande störningskälla. Det utgör efter störningar från grannar den dominerande bullerstörningen för dem med fönster enbart mot gården.

I de fall det rör sig om en enstaka fläkt är det lätt att mäta bullernivåerna och att kräva åtgärder för att minska bullret. Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun bedriver ett projekt om fläktbuller på gårdar. Det saknas i dag mätanvisningar för dessa bullerkällor. Vid mätningarna har man utgått från Naturvårdsverkets mätanvisningar för externt industribuller (SNV Medd. Nr 6/1984). Denna metod har visat sig både tidsödande och kostsam och kan leda till att det är en enskild fläkt som utpekas som orsaken till problemet. Göteborgs kommun avser att utveckla en enkel mätmetod för att mäta buller från dessa källor. Det är viktigt att en sådan metod står i överensstämmelse med lagstiftningen så att den kan utgöra ett underlag vid ett föreläggande om åtgärder.

Upplysningar lämnas av Göteborgs Miljöförvaltning, tel. 031-61 26 27.

Offentliga lokaler
Hotell, restauranger, pensionat m.m.
Tillsyn över hotell, pensionat och liknande lokaler uppges ske först efter klagomål. Dock innebär livsmedelstillsynen i restauranglokaler och liknande att kommunerna ofta säger sig ha kännedom om lokalernas övriga status. En rådande uppfattning är att det finns en självsanering i de olika branscherna. Inte heller när det gäller samlingslokaler (gudstjänstlokaler, biografer, danslokaler etc.) förekommer någon regelbunden tillsyn. Orsaken är ofta bristande resurser och knapphet på personal.

Höga ljudnivåer
Några kommuner, t.ex. Göteborg, Stockholm och Umeå, har bedrivit särskild tillsyn med avseende på höga ljudnivåer på restauranger och diskotek. Inspektioner och mätningar har genomförts liksom informationsinsatser. I vissa fall har projekten kombinerats med tillsyn av hur tobakslagens krav på rökfria miljöer uppfylls.

Upplysningar lämnas av Umeå Miljöförvaltning, tel 090-16 10 00.

Lästips:
Bullriga fritidsmiljöer. CD, 1998, Socialstyrelsen

Tobakslagen
I många kommuner ligger tillsynsansvaret enligt tobakslagen hos miljö- och hälsoskyddsnämnden. Åtgärder mot tobaksrökning har också hög prioritet. Projekt som berör rökfrihet på restauranger, kaféer, diskotek etc. bedrivs i flera kommuner. Syftet är att tillsynsmyndigheten i samverkan med krögare skall finna former för rökfrihet i sådana lokaler. I många kommuner har man gjort en sammanställning där det anges vilka restauranger, hotell och pensionat som är rökfria. Detta används av de enskilda företagen i deras marknadsföring. Dessutom kan samlade annonser i dagspressen bidra till att rikta uppmärksamheten på olika lokalers rökfrihet.

Lästips:
Tobakslagen i praktiken, SoS-rapport 1998:16, Socialstyrelsen

Lokaler för hygienisk behandling
Lokaler för hygienisk behandling (frisersalonger, fotvårdslokaler, solarier etc.) är en ärendegrupp där tillsynen i första hand sker vid nyetablering eller vid ägarbyte, men också efter klagomål. Kontinuerlig tillsyn och inspektion av dessa lokaler bedrivs dock mycket sällan. Många kommuner uppger att det finns en självsanering i de olika verksamheterna. Uppfyller man inte kundernas krav på en god hygien kommer verksamheten att slås ut. Vad som kan utgöra olägenheter för människors hälsa varierar beroende på vilken typ av behandling som ges. Tillsynsbehovet grundar sig främst på infektionsrisker och risk för smittspridning.

I Alvesta kommun har man bedrivit ett projekt med syfte att få en bild av branschens omfattning och hur de hygieniska förhållandena är. För att finna de olika objekten användes telefonkatalogen. Projektet omfattade en inventering av solarier och frisersalonger. En del av objekten erbjöd även håltagning för smycken. Inför starten av projektet utarbetades en checklista för att få en likartad bedömning av alla objekt. Checklistan och bedömningen av lokalerna/verksamheterna gjordes med ledning av Socialstyrelsens allmänna råd 1995:3.

Först gjordes en genomgång av vilka hälsorisker som kan uppstå i de nämnda lokalerna. Det gällde blodsmitta och andra hudinfektioner, nickelallergi, kontaktsmitta, hud- och ögonskador, allmän hygien hanteringen och lokalens utformning. Sedan kontrollerades den allmänna statusen, som visade att ofta förekom dålig luftväxling och otillräcklig smittrening. Resultatet sammanfattades för varje typ av verksamhet.

Genom denna inventering uppger miljökontoret att man fått en god överblick den allmänna statusen på hygienlokalerna vilket bör underlätta den fortsatta tillsynen av dessa objekt.

Ytterligare upplysningar lämnas av miljökontoret i Alvesta tel vx: 0472-150 00.

Ishallar – åtgärder och kontrollprogram
I samband med användning av gasol- och bensindrivna ismaskiner i ishallar kan höga halter av främst kvävedioxid uppkomma. De höga halterna beror dels på hur ishallens ventilation fungerar, dels på ismaskinernas avgasutsläpp. Till följd av larm om dålig miljö i ishallar har flera kommuner startat eller avser att starta projekt angående detta. Miljömedicinska enheten vid Stockholms läns landsting har gjort en studie om hälsorisker med avgasföroreningar i ishallar.

I Örnsköldsviks kommun har man genom luftkvalitetsmätningar i ishallar kunnat konstatera att Arbetarskyddsstyrelsens gränsvärde för kvävedioxid, 110 mg/m3 överskridits vid ett flertal tillfällen. Dygnsmedelhalter mellan 30–100 µg/m³ och mätningar under en fyratimmarsperiod under en normalkväll visade på halter mellan 50–1 200 µg/m³ i kommunens ishallar. Under dessa mätningar spolades isen 4–5 gånger. Mätningarna utfördes av plan- och miljökontoret och företagshälsovården tillsammans med kultur- och fritidskontoret. Resultaten diskuterades också med tekniska kontoret, representanter för de olika ishallarna och maskinleverantören. I gruppen ingick även en representant från Svenska Ishockeyförbundet.

För att minska kvävedioxidhalterna har ett åtgärdsprogram tagits fram. Bakom programmet står både den nyss nämnda arbetsgruppen, övriga intressenter och Allergikommittén i Örnsköldsviks kommun. Syftet med åtgärdsprogrammet är att inom en sexårsperiod helt eliminera kväveemissionerna från ismaskinen i ishallarna. Målet är att alla skall kunna besöka och idrotta i kommunens ishallar, utan att drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av kvävedioxid.

Åtgärdsprogrammet har kompletterats med ett kontrollprogram för ishallar och de ismaskiner som används. Kontrollprogrammet skall gälla så länge ismaskinerna drivs med gasol eller annat drivmedel som ger upphov till likartade avgasproblem. Programmet innehåller också utbildning av ishallspersonal angående luftföroreningsproblematik.

 

Åtgärdsprogram Kontrollprogram Utbildning  
bulletKontrollprogram upprättas för ismaskinerna i kommunens ishallar
bulletUtbildning av personal
bulletGränsvärdet för kvävedioxid skall klaras i samtliga ishallar i kommunen
bulletEndast batteri- eller eldrivna ismaskiner får användas i ishallarna i kommunen efter en viss övergångsrid
bulletÅrliga mätningar av kvävedioxid
Anläggningskontroll
Mätning av halterna av kvävedioxid och kolmonoxid i hallarna skall utföras under en "normalkväll" med 4–5 spolningar två gånger per säsong. Mätutrustningen skall fastsättas på plexiglas alternativt nät på ca 1,4 meters höjd över isen.

Emissionskontroll
Avgaskontroll av maskinerna skall ske en gång per månad under hösten 1998 och analyser skall utföras med avseende på avgastemperatur, koldioxid och kväveoxider enligt en fastlagd rutin.

Utvärdering
Vid en angiven tidpunkt skall en utvärdering av kontrollen ske, därefter revideras mätfrekvensen.

bulletEffekten av luftföroreningar
bulletPresentation av mätningar i ishallar
bulletIshallars ventilation
bulletIsmaskinernas funktion och uppbyggnad
bulletKörsätt och andra utsläpps-
begränsande åtgärder
 

 

Ytterligare upplysningar lämnas av Plan- och miljökontoret i Örnsköldsvik, tel. växel 0660-880 00

Lästips:
Hälsorisker med avgasföroreningar i ishallar – En studie i Stockholms län; Miljömedicinska enheten rapport 1997:3, Stockholms läns landsting, Mats Rosenlund och Gösta Bluhm.

 

Skicka e-post till uw@uwif.se med frågor eller kommentarer om den här webbplatsen.
Copyright © 2004 UW Ingenjörsfirma AB
Senast ändrad: 18 April 2008