|
Socialstyrelsens
meddelandeblad nr 25/99
Oktober 1999
Mottagare:
Miljö- och hälsoskyddsnämnderna eller motsvarande i kommunerna
Länsstyrelserna
Hälsoskyddstillsyn –
några praktiska exempel
OBS! På grund av
personuppgiftslagen är vissa namn som finns i den tryckta versionen inte med i
Internetversionen.
Ett projekt om
verksamhetstillsyn inom hälsoskyddsområdet, har bedrivits under åren 1998–1999.
I detta
Meddelandeblad presenteras exempel på hur tillsynen av hälsoskyddet kan
genomföras. Underlaget har tagits fram genom intervjuer med ett urval kommuner
och länsstyrelser /Fotnot: MariaAnne Olsson, Euro Resource, har gjort intervjuer
och sammanställning/. Andra resultat från projektet har tidigare presenterats i
Meddelandeblad nr 10/99.
Kommuner och
regioner/län har olika förutsättningar, storlek, struktur och prioriteringar.
Många har kommit mer eller mindre långt med att organisera arbetet med
hälsoskyddet både vad gäller den tillsyn som är kontrollerande och den del som
är av förebyggande karaktär. Nya rutiner och tillvägagångssätt kan bidra till
att öka effektiviteten i tillsynsarbetet. Syftet med att redovisa exempel på hur
tillsynen kan genomföras och hur länsstyrelserna kan vara ett stöd i kommunernas
arbete, är att kommuner och länsstyrelser skall kunna dra fördel av varandras
erfarenheter.
De exempel som redovisas
belyser både projekt och rutiner som har en kontrollerande karaktär och
förebyggande insatser. Det finns exempel från såväl tillsyn av förhållanden i
bostäder som tillsyn av olika verksamheter. Några exempel redovisas också
utifrån vilka miljöpåverkande faktorer som man velat komma till rätta med t.ex.
buller, radon m.m.
Skillnader i
organisation och rutiner i kommuner och länsstyrelser gör att de redovisade
exemplen och tillvägagångssätten inte passar alla. Exemplen kan givetvis
anpassas efter den egna organisationen eller de egna prioriteringarna. Flera
kommuner har en organisation där miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är
sammanslagen med en annan kommunal nämnd, t.ex. teknisk nämnd. I det följande
används dock begreppen miljö- och hälsoskyddsnämnd och miljö- och
hälsoskyddsförvaltning för samtliga konstellationer.
Innehåll
Tillsyn enligt miljöbalken och förhållandet till annan lagstiftning
Tillsyn enligt Miljöbalken
Miljöbalken och förhållandet till arbetsmiljölagen
Miljöbalken och förhållandet till bygglagstiftningen
Hälsoskyddet – en del i den kommunala tillsynsplanen
Tillsynen över
hälsoskyddet följs upp och samordnas på regional nivå
Länsstyrelserna och ansvaret för tillsynsvägledningen inom
hälsoskyddet
Samordnade åtgärder kan förbättra tillsynsvägledningen
Att arbeta
strategiskt med hälsoskyddstillsyn
Strategier för tillsynsarbete
Utnyttja egenkontrollen och frigör resurser
Att använda riskkommunikation
Kvalitetssäkring
Lokaler för vård,
omsorg och undervisning
Skolor och daghem
Helhetssyn och samarbete
Enkätundersökning
Rumsföreskrifter
Städning och ventilation för att minska hälsorisker
Egenkontrollen kompletterar tillsynen
Bostäder och närmiljö
Tradition eller förnyelse
Radon
Miljötobaksrök
Buller ett inomhus- och utomhusproblem
Offentliga lokaler
Hotell, restauranger m.m.
Lokaler för hygienisk behandling
Ishallar – åtgärder och kontrollprogram
Tillsyn enligt
miljöbalken och förhållandet till annan lagstiftning
Tillsynen enligt miljöbalken
Miljöbalken (1998:808), förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd, tillsynsförordningen (1998:900) och förordningen om
verksamhetsutövarens egenkontroll (1998:901) anger de nödvändiga
förutsättningarna för tillsynen. De förändringar, som miljöbalken inneburit, kan
bidra till en utveckling av hälsoskyddstillsynen. Ansvar och uppgifter för
tillsynen pekas ut både för den kontrollerande och den förebyggande tillsynen
och tillsynsvägledningen. Tillsyn är myndighetsutövning och tillsynsbegreppet
enligt balken förbehålls myndigheternas arbete. Tillsyn kan bedrivas i många
olika former och de tillsynsåtgärder som regleras i balken är allt från
information till sanktionsavgift. Socialstyrelsen har i Meddelandeblad nr 17/98
redovisat de nyheter i miljöbalken som rör hälsoskyddet.
|
Tillsynsbegreppen i miljöbalken
Tillsyn
enligt balken innebär såväl kontroll i efterhand som förebyggande åtgärder
De förebyggande åtgärderna är dels rådgivning och information i enskilda
fall, dels rådgivande utredande och uppföljande verksamhet av mer generell
karaktär som inbegriper det s.k. miljöstrategiska arbetet. Syftet är då att
identifiera hälso- och miljöproblem, utarbeta handlingsplaner och följa upp
av statsmakterna beslutade långsiktiga eller övergripande miljöpolitiska
mål.
Strategiarbete
kan t.ex. vara:
 | Uppföljning av
hur miljöbalkens ändamål tillgodoses. |
 | Utarbetande av
underlag för handlingsplaner för att följa upp långsiktiga och
övergripande miljö- och resurspolitiska mål. |
 | Analys, utredning
och rådgivning om metodfrågor av betydelse för tillsynen. |
 | Verka för att
sådana kunskaper som behövs för tillämpning av miljöbalken genereras och
sprids. |
Operativ tillsyn
är den tillsyn som utövas gentemot den aktör som bedriver en verksamhet
eller vidtar en åtgärd. De åtgärder som en tillsynsmyndighet kan vidta för
att en verksamhetsutövare skall följa miljöbalkens bestämmelser är främst
att informera, ge råd i enskilda fall, meddela förelägganden och förbud samt
att åtalsanmäla och besluta om miljösanktionsavgift. Den operativa tillsynen
kan också innehålla sådant som rådgivning och informationskampanjer av
generell karaktär. Operativa tillsynsmyndigheter är framförallt kommuner och
länsstyrelser.
Tillsynsvägledning innebär samordning, uppföljning och utvärdering av
den operativa tillsynen, samt rådgivning och stöd till de
tillsynsmyndigheter som utövar den direkta tillsynen. Tillsynsvägledning
utövas i första hand av vissa centrala myndigheter. Länsstyrelserna svarar
för tillsynsvägledning i länet. Myndigheter med ansvar för
tillsynsvägledning skall aktivt verka för samordning och samverkan när det
gäller informationsförsörjning inom respektive ansvarsområde. |
Miljöbalken och
förhållandet till arbetsmiljölagen
Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) har arbetsgivaren huvudansvaret för
arbetsmiljön. I arbetsmiljölagstiftningen ställs bl.a. krav på arbetslokalernas
utformning. Det finns också en föreskrifter om internkontroll som anger hur man
planerar, genomför och följer upp verksamheten från arbetsmiljösynpunkt
Arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan med arbetstagarna. Även skolelever
betraktas som arbetstagare enligt arbetsmiljölagen. Yrkesinspektionen är den
regional tillsynsmyndigheten för arbetsmiljölagen. I vissa fall har både
Yrkesinspektionen och miljö- och hälsoskyddsnämnden ett tillsynsansvar t.ex. för
innemiljön i skolor. Det är rimligt att samordna tillsynsåtgärderna i ökad
utsträckning bl.a. för att underlätta för verksamhetsutövaren att fullgöra sina
åligganden.
Miljöbalken och
förhållandet till bygglagstiftningen
De krav som gäller för bostäder och andra lokaler vid ny- och ombyggnad
återfinns bl.a. i plan- och bygglagen (1987:10) samt lagen (1994:847) om
tekniska egenskapskrav på byggnadsverk med följdförfattningar. Det finns också
en förordning (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) som
även gäller i befintliga byggnader.
Bygglagstiftningen
reglerar framförallt de förhållanden som byggherren har ansvar för och som rör
byggnadens uppförande och skick. Kraven syftar till att säkerställa att
byggnader som tas i bruk uppfyller rimliga krav från bl.a. hälsoskyddssynpunkt
för boende och brukare i övrigt och att egenskaperna upprätthålls under
driftsskedet.
Miljöbalkens
bestämmelser om hälsoskydd syftar främst till att reglera sådana olägenheter för
människors hälsa som kan uppkomma i samband med användningen av en byggnad. I
enskilda fall är det möjligt med stöd av balkens hälsoskyddsbestämmelser att
ställa krav på byggnader, om det är motiverat på grund av förhållanden i den
aktuella byggnaden, nya forskningsrön ed. Med stöd av miljöbalken kan sådant som
inte har reglerats eller omgående kan åtgärdas inom ramen för bygglagstiftningen
fångas upp och åtgärdas. Med stöd av miljöbalken kan dock inte generella krav på
åtgärder i byggnadsbeståndet ställas, kraven bör inte heller varaktigt vara
högre än motsvarande krav enligt bygglagstiftningen.
Lästips:
Regeringens prop. Miljöbalk, del 1, 1997/98:45
Rättsfall enligt hälsoskyddslagen 1981–1997, Socialstyrelsen
Hälsoskyddet – en del i
den kommunala tillsynsplanen
Kommunerna har ett huvudansvar för miljö- och hälsoskyddet i den egna kommunen,
som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken har komunnen därigenom en avgörande
betydelse för att förverkliga miljöbalkens mål.
Tillsynsansvaret enligt
balken innebär en skyldighet för kommunerna att bedriva tillsyn.
Förutsättningarna varierar emellertid mycket mellan olika kommuner beroende på
förhållanden som t.ex. organisation, kompetens och resurser i övrigt. Uppgifter
som enligt miljöbalken åvilar en myndighet, som har det operativa
tillsynsansvaret är bl.a. att utreda tillsynsbehovet och upprätta en
tillsynsplan. Planen skall sedan årligen dateras upp och register skall föras
över verksamheter som fordrar återkommande tillsyn
En förutsättning för att
bedöma behovet av tillsyn är att veta vilka verksamheter som finns och vilken
betydelse de har för miljö- och hälsa. I flera kommuner finns redan databaserade
register, medan andra vid intervjutillfället inte hade påbörjat arbetet med att
upprätta register eller tillsynsplaner. Många avser att utnyttja andra
tillgängliga register som t.ex. livsmedelsregistret som utgångspunkt. Arbetet
med en tillsynsplan kan underlättas om man gör en systematisk inventering av de
olika verksamheter, som omfattas av miljöbalkens bestämmelser om hälsoskydd. Det
är en fördel att känna till respektive verksamhet så väl att man vet hur
lokalernas allmänna status är och vilka problem som främst är aktuella där.
Baskriterier
i en dokumenterad tillsynsplan
 | Tillsynsarbetet
bedrivs i möjligaste mån enligt en i förväg uppgjord plan. |
 | Aktuella
lagområden är beaktade i tillsynsplaneringen. |
 |
Tillsynsplaneringen baseras på en bedömning av tillsynsbehovet.
|
|
Syftet med att upprätta
en plan för tillsynen över hälsoskyddet är att den skall underlätta
prioriteringar i tillsynsarbetet. Uppgifter som kan ingå i en tillsynsplan är
t.ex. tidsplan för inspektion preciserat på lokalernas olika funktioner och
utformning, vem som skall genomföra den och resurser för detta. Sådana uppgifter
finns redan nu i flera av de intervjuade kommunernas verksamhetsplaner.
Tillsynsplanen kan också vara ett underlag för uppföljning av t.ex.
åtgärdsprogram.
Tillsynen över
hälsoskyddet följs upp och samordnas på regional nivå
Länsstyrelserna och ansvaret för tillsynsvägledningen inom hälsoskyddet
Länsstyrelserna har genom miljöbalken också fått ett uttalat ansvar för de
flesta frågor som har koppling till miljö och hälsa. Länsstyrelserna kommer
framöver att vara en betydelsefull aktör i det regionala hälsoskyddsarbetet och
en viktig samarbetspartner till Socialstyrelsen. Länsstyrelsen skall ansvara för
tillsynsvägledning, uppföljning m.m. av bl.a. kommunernas hälsoskyddsarbete.
Arbetet kan underlättas om det finns en dokumenterad plan över formerna för
tillsynsvägledningen.
Innehållet i en sådan
plan kan vara:
 | planerade och
fortlöpande överläggningar i tillsynsfrågor med kommunerna i länet |
 | planerade seminarier
i kompetenshöjande syfte |
 | planerade
tillsynskampanjer eller länsgemensamma projekt inom hälsoskyddet |
Länsstyrelsen kan bli
kommunernas viktigaste samarbetspartner i frågor som gäller hälsoskyddet. I
samverkan med landstingens samhälls- och miljömedicinska enheter kan lokalt
anpassad riskbedömning av olägenheter för människors hälsa göras. Intervjuerna
med länsstyrelserna visar att för att få ett genomslag i organisationen för de
arbetsuppgifter, som miljöbalken innebär på hälsoskyddsområdet, behöver det
finnas utrymme i länsstyrelsens organisation att utöva tillsynsvägledning och
uppföljning av hälsoskyddsarbetet. Samarbete med andra aktörer behöver också
utvecklas. Det kan gälla aktiviteter som regionala folkhälsorapporter,
måldokument eller regionala tillsynsprojekt.
Länsstyrelserna förfogar
över en bred kompetens inom miljö- och hälsoskyddet. Under intervjuerna har det
emellertid framkommit, att en hämmande faktor för många länsstyrelsers arbete
med hälsoskydd, är att det saknas en länsexpertfunktion för detta område. Sådan
funktion finns för en rad viktiga områden som naturvård, miljöskydd, fisk,
djurskydd och planfrågor. Enligt flera av de intervjuade skulle t.ex. en
länsexpert för hälsoskydd kunna höja statusen i hälsoskyddsfrågor och därmed
inverka positivt på det regionala hälsoskyddsarbetet.
Samordnade åtgärder
kan förbättra tillsynsvägledningen
Det regionala arbetet är inne i en förändringsprocess. Två nya storlän har
bildats och i fyra landsting pågår en försöksverksamhet med regional
självstyrelse. Länsstyrelserna, men också regionstyrelserna, har både planerande
och utvecklande uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdena. Detta behöver
dock inte betyda att miljö- och hälsoskyddskompetensen splittras på olika
organisationer i en region.
Östergötlands län
Länsstyrelsen i Östergötland har bildat en samverkansgrupp för
hälsoskyddsfrågor. Huvuduppgifter för samverkansgruppen är dels att utgöra ett
forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer inom
hälsoskyddsområdet, dels att utarbeta ett regionalt handlingsprogram för att
minska den miljörelaterade ohälsan. Gruppen har också som uppgift att initiera
projekt inom hälsoskyddsområdet. En målsättning med ett regionalt
handlingsprogram är att det skall inarbetas i STRAM. I gruppen ingår företrädare
för samtliga kommuner, miljövårdsenheten och länsveterinären vid Länsstyrelsen,
yrkes- och miljömedicinska kliniken och samhälls- och miljömedicinska enheten
vid Folkhälsovetenskapligt Centrum och Yrkesinspektionen. Möten skall hållas ett
antal gånger per år.
Skåne län
I Skåne län har Region Skåne tagit initiativ till ett samarbete med
Länsstyrelsen i Skåne, lokala miljömyndigheter samt andra regionala aktörer.
Syftet med samarbetet har varit att ta fram ett åtgärdsrelaterat regionprogram
för att minska hälsorisker i miljön, inriktat på praktiskt konkret arbete. Under
projektarbetets gång har en kvalitetssäkring genomförts enligt den metodik som
framgår av landstingets skrift "Att lyckas med folkhälsoprojekt.
Kvalitetssäkring". Projektet ingår också som en del i Socialstyrelsens arbete
med att utveckla metoder för att genomföra Miljöhälsoutredningens förslag till
olika regionala och lokala samarbetsformer.
Samarbetet kring den
framtagna planen för att minska hälsorisker i miljön bör enligt projektledningen
kunna leda till ett utvidgat samarbete mellan länsstyrelse, kommuner och Region
Skånes miljömedicinska expertis. Kunskaper om sambanden mellan miljö och hälsa
har betydelse för länsstyrelsen som ansvarig för den regionala tillsynen enligt
miljöbalken och för granskningen av kommunernas tillsynsplaner. Men också för
utarbetandet av regionala miljöanalyser. Även kommunerna har behov av sådan
kunskap, som viktiga verkställare av många av de föreslagna åtgärderna i
verksamhetsplanen och som tillsynsmyndighet.
Västra Götalands län
Miljösamverkan Västra Götaland (f.d. Miljösamverkan Älvsborg ) syftar till att
åstadkomma ökad kunskap och höjd kvalitet i miljö- och hälsoskyddsarbetet. Detta
uppnås genom ett effektivt samarbete mellan kommuner, länsstyrelser,
kommunförbund och landsting. Initiativtagare har varit Komunförbundet i f.d.
Älvsborgs län. Projekten inom ramen för denna samverkan drivs av en samordnare
och en arbetsgrupp bestående av företrädare för de olika intressenterna.
Samordnaren tillsammans med arbetsgruppen tar fram underlagsmaterial och
tillsynshandledningar för olika tillsynsområden. Kurser och sammankomster
anordnas också där aktuella frågor diskuteras.
Ett av Miljösamverkan
Älvsborgs huvudteman under 1997 var inomhusmiljö. Syftet med projektet har varit
att ta fram en tillsynshandledning för inomhusmiljö, ordna kurser i ämnet och
genomföra en tillsynskampanj. I detta delprojekt har samarbete skett även med
Yrkesinspektionen och Yrkesmedicin i Göteborg. I tider av minskade resurser och
en ökad mängd arbetsuppgifter för miljömyndigheterna, kan detta arbetssätt
medföra ett effektivare resursutnyttjande. Det gäller inte minst för små
kommuner som genom en ringa egen insats får tillgång till en bred kunskap.
Syftet med handledningen
är att den skall vara ett stöd i arbetet för en bättre inomhusmiljö.
Handledningen är inriktad på bostäder samt skolor och daghem, men bör också
kunna vara användbar för hantering av innemiljöfrågor i andra lokaler.
Handledningens målgrupper är dels kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder, som
har tillsynsansvar enligt miljöbalken för innemiljön, dels de som driver
verksamheter som skolor och förskolor och de som förvaltar fastigheter där dessa
verksamheter är inrymda.
Handledningen består av
fyra delar:
A.
Tillsynshandledning innemiljö bostäder som främst är avsedd som ett stöd
till miljönämnden för deras handläggning av klagomål på innemiljön i bostäder.
B. Hantering av
innemiljöfrågor i skolor, förskola och andra lokaler skall ses som ett
förslag till program för hur man i samverkan mellan myndigheter, brukare och
förvaltare följer innemiljön, hanterar uppkomna problem och undviker misstag
inför ny- och ombyggnader.
C. Undersökning av
innemiljö, metoder och jämförelsevärden redovisar olika undersökningsmetoder
samt vilka riktvärden undersökningsresultaten kan jämföras med.
D. Kortfattad
redovisning av lagstiftningen om inomhusmiljö tar främst upp den nya
miljöbalken, men redovisar också byggnads- och arbetsmiljölagstiftningen.
Handledningen kan hämtas hem på Internet under adress, www.vastragotland.se\natur_miljo\miljosamv98\ms98main.htm.
Den kan också beställas hos Älvsborgs kommunförbund, Box 151, 462 22 Vänersborg,
tel; 0521-27 10 05 eller fax; 0521-197 51.
Örebro län
I Örebro län har länsstyrelsen tagit fram ett förslag till hälsorelaterade
miljömål för länet. Förslaget till de hälsorelaterade miljömålen baseras i
huvudsak på Miljöhälsoutredningens förslag till ett nationellt handlingsprogram
för en hållbar hälsoutveckling. En strävan i programmet har varit att försöka
behandla sådana miljörelaterade hälsorisker där myndigheter eller andra inom
länet har möjligheter att vidta åtgärder mot störningen. De hälsorelaterade
miljömålen omfattar endast yttre miljöfaktorer, som den enskilda människan inte
alls eller i mycket ringa grad kan påverka. Bristen på regionala data
beträffande antal drabbade av en viss miljöfaktor gör att redovisningen baseras
på nationella uppgifter.
Förslaget har behandlats
av en referensgrupp bestående av kommunala miljöchefer. Samtliga kommuner har
fått förslaget på remiss och det har också granskats av flera institutioner och
experter. De hälsorelaterade miljömålen kommer att arbetas in det pågående
miljömålsarbetet för regionen.
Lästips:
Bildande av regional samverkansgrupp för hälsoskyddsfrågor; Länsstyrelsen i
Östergötlands län, Miljövårdsenheten
Miljömedicinskt samarbete i Skåne – Verksamhetsplan; (Region Skåne,
Länsstyrelsen i Skåne, Kommunförbundet Skåne)
Förslag till hälsorelaterade miljömål för Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län
Att arbeta strategiskt
Strategier för tillsynsarbete
Det lokala tillsynsarbetet kan skilja sig åt beroende på vilka moment i
tillsynsarbetet som man fäster mest vikt vid och vilka val man göra, medvetet
eller omedvetet. Men strategin påverkas framförallt av hur de rådande
förutsättningarna ser ut, som typ och storlek av tillsynsobjekt, deras status,
besöksavstånd etc. Brist på tid, resurser och olika politiska prioriteringar har
i vissa fall medfört att endast en kontrollerande tillsyn, t.ex. av inkomna
klagomål, har bedrivits. De olika strategier som framkommit under intervjuerna
är endera ett eller en kombination av följande moment:
 | Arbetet styrs främst
av inkomna klagomål/ärenden. |
 | Förebyggande
tillsynsarbete i projektform. |
 | Tyngdpunkten läggs på
information, samverkan och påverkan. |
 | Aktiv kartläggning
följt av prioriterade åtgärder och uppföljning. |
Utmärkande för
hälsoskyddsarbetet, i många kommuner, är att enskilda ärenden (inkomna
klagomål/ärenden) tar så stora resurser i anspråk att egna initiativ eller
projektverksamhet får stå tillbaka. Detta förbises ofta i diskussionerna om hur
hälsoskyddsarbetet skall utvecklas och effektiviseras. Det kan vara en
bidragande orsak till den tröghet som många upplever i utvecklingen av nya
arbetsmetoder. Förebyggande arbetet är som regel ett långsiktigt arbete, där de
"snabba" resultaten låter vänta på sig.
De exempel som finns med
i Meddelandebladet har delats upp efter de arbetsområden som många kommuner i
dag tillämpar, å ena sidan efter vilken typ av verksamhet det är: lokaler för
vård, omsorg och undervisning, boendemiljö, lokaler för hygienisk behandling,
samlingslokaler, idrottsanläggningar, hotell och restauranger. Å andra sidan
utifrån sakfrågan: radon, buller, fukt och mögel. Med anledning av den
myndighetsgemensamma informationssatsningen, Innemiljöåret 1999, har urvalet av
exempel gjorts för att belysa hur arbetet med inomhusmiljöfrågor sker. Områden
som också räknas till hälsoskyddet som enskilda avlopp, vedeldning och
strandbad, redovisas därför inte.
Utnyttja
egenkontrollen och frigör resurser
Verksamhetsutövaren skall kontinuerligt planera och kontrollera verksamheten för
att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa och för miljön. Om
tillsynsmyndigheten så begär skall verksamhetsutövaren lämna förslag till
kontrollprogram eller förbättrande åtgärder. Bestämmelserna om egenkontroll
innebär i huvudsak att verksamhetsutövaren
 | skall ha en
fastställd ansvarsfördelning för de frågor som gäller för den del av
verksamheten som regleras enligt miljöbalken och dess bestämmelser.
|
 | fortlöpande och
systematiskt skall undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från miljö-
och hälsosynpunkt. |
 | enligt en särskild
plan skall kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott
skick. |
 | skall upprätta en
preciserad förteckning över de kemiska ämnen och produkter samt biotekniska
organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från
miljö- och hälsosynpunkt. |
 | skall ha rutiner för
rapportering av olyckor och tillbud som kan leda till olägenheter för hälsan
eller miljön samt. |
 | skall dokumentera
dessa uppgifter och ajourhålla dem. |
Genom att
verksamhetsutövarens eget ansvar blivit tydligare och i vissa fall också mer
formaliserat kommer tillsynsarbetet att påverkas. Det innebär att miljö- och
hälsoskyddsnämnden har möjlighet att förändra arbetssättet och att göra andra
prioriteringar än idag. Flera kommuner pekar t.ex. på att de inte har
motsvarande överblick över inomhusmiljön/hälsoskyddet i olika lokaler för äldre
som de i regel har för skolor och förskolor. Bland de intervjuade kommunerna är
det endast någon enstaka, som utövat tillsyn av äldreboende eller motsvarande
och först sedan klagomål framförts. Flera kommuner har emellertid uppgett att de
har för avsikt att arbeta för att verksamhetsansvariga blir uppmärksammade på
sitt ansvar för egenkontroll. På så sätt förväntar sig kommunerna att
tillsynsresurser frigörs.
Att använda
riskkommunikation som ett verktyg
Ett särskilt problem som tagits upp är hur man skall nå människor med fakta och
information om olika hälsorisker, så att de sedan känner sig motiverade att
vidta de åtgärder som är nödvändiga. Det krävs både insikt och kunskap hos
allmänheten för att kunna få till stånd åtgärder t.ex. så att hus med för höga
radonhalter saneras eller att man visar hänsyn till allergiker.
Nora kommun har i
samverkan med yrkes- och miljömedicinska kliniken vid Regionsjukhuset i Örebro
och med stöd av Socialstyrelsen startat ett projekt om riskkommunikation som ett
verktyg i arbetet med miljörelaterade hälsorisker. Projektet har delats in i tre
steg och inbjudan att delta har sänts ut till samtliga kommunala förvaltningar,
primärvården, folktandvården, apoteket och fastighetsbolag.
Steg 1 är utbildning i
riskkommunikation, steg 2 ta fram gemensamma handlingsplaner för att minska den
miljörelaterade ohälsan och steg 3 genomförande av handlingsplanerna.
Riskkommunikation är ett verktyg som inte enbart är användbart på den lokala
nivån. Länsstyrelsen i Örebro län har t.ex. låtit personalen genomgå utbildning
i riskkommunikation. Kunskaper i riskkommunikation kan hjälpa myndigheter att,
 | förstå allmänhetens
uppfattning och lättare kunna förutse dess gensvar på myndighetens agerande,
|
 | öka effektiviteten i
beslut som rör riskhantering genom att involvera berörda samhällsgrupper i
dem, |
 | främja en dialog och
reducera oönskade spänningar mellan allmänheten och myndigheterna, |
 | förklara risker
effektivare, |
 | varna medborgarna för
risker på ett konstruktivt sätt. |
Yrkes- och
miljömedicinska enheten vid Regionsjukhuset i Örebro / har utarbetat en plan för
hur man kan lägga upp arbetet med riskkommunikation.
| Plan för
projekt om riskkommunikation
Introduktion
Syfte med planen
Bakgrund till risken
I vad består risken?
Kan man bedöma dess storlek?
Vilka påverkas av risken?
Myndighet
Inom vilken myndighet (vilka myndigheter) kommunicerar man om denna
risk?
Syfte med riskkommunikationen
Specifika mål
Profil hos
målgruppen
Hur har man samlat in information om målgruppen
Huvudkarakteristika hos målgruppen
Strategier för
riskkommunikation
Schema och
resurser
Detaljschema som identifierar uppgifter och personer som är ansvariga
för att de utförs
Skattad budget
Andra resurser som kan behövas
Intern
kommunikation
Hur dokumenterar man de olika stegen?
Behövs någon form av ersättning?
Signeringssida
Namn, titel och signatur för personal i nyckelbefattning att de har
läst planen och samtyckt
Mät/Uppskatta
effektivitet
När man planerar ett kommunikationsprogram, försök att tänka ut hur du
formulerar målsättningar som är mätbara. För varje komponent kan du
fastställa vad som gick bra, vad som kunde gått bättre och vad man kunde
förbättra.
För varje del av
programmet kan man fråga sig följande:
Blev målen uppfyllda?
Var effekterna/ ett resultat av det antagna programmet
Vad gick bra? Varför gick det bra?
Vad kunde ha gått bättre? Varför kunde det ha gått bättre?
Hur kan programmet förbättras?
Vad kan man lära sig av det aktuella fallet?
Med vilka skall den kunskapen delas? |
Lästips:
Bättre dialog med allmänheten, Caron Chase, Billie Jo Hance, Peter Sandman,
Riskkommunikation, Rapport R 92:1, Yrkes- och miljömedicinska kliniken,
Regionsjukhuset i Örebro.
Kvalitetssäkring
Kvalitetssäkring har blivit ett vedertaget begrepp inom den privata sektorn och
används för att klara konkurrens- och leverantörskrav. Internationella
standarder har tagits fram för detta arbete inom ramen för Internationella
standardiseringsorganisationen (ISO). De finns samlade i ISO 9000-serien och ISO
14 000-serien. Offentlig verksamhet och myndighetsutövning har samma behov av
att skapa förtroende för sin verksamhet som företag och organisationer. Några
kommuner har redan kvalitetssäkrat sitt miljö- och hälsoskyddsarbete enligt
endera standarden eller avser att genomföra system som sammanfaller med en sådan
standard, utan att ta steget fullt ut och certifiera sig.
Socialstyrelsen har
enligt sitt regleringsbrev uppdrag att stödja kommunerna i kvalitetsutveckling.
Ett projekt pågår, med syfte att i första hand ta fram en handledning för
kvalitetsutveckling i hälsoskyddsarbetet. Denna manual kan för den miljö- och
hälsoskyddsnämnd, som vill kvalitetsutveckla sin verksamhet, tjäna som ett
verktyg inte bara för hälsoskyddsområdet, utan för samtliga tillsynsområden som
nämnden har ansvar för.
Lästips:
Landstingsförbundets och Svenska Kommunförbundets skrift "Att lyckas med
folkhälsoprojekt. Kvalitetssäkring" ger råd om hur man kan kvalitetssäkra ett
folkhälsoprojekt.
Lokaler för vård, omsorg
och undervisning
Skolor och daghem
I skollokaler och daghem är hälsoskyddet ett av många kriterier som skall
tillgodoses. Socialstyrelsen föreslog i
Meddelandeblad nr 9/97
ett antal punkter som vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämndernas arbete med
att utveckla tillsynen av dessa verksamheter. Insatser som i flera avseenden
följer denna och annan vägledning för att åtgärda och förebygga problem i skolor
och daghem har i dag utvecklats i allt fler kommuner. Många av de intervjuade
aktörerna arbetar på ett målmedvetet och strukturerat sätt med tillsynsfrågor
inom skolor och daghem, medan andra befinner sig på planeringsstadiet.
I några län bedrivs
gemensamma projekt för en bättre inomhusmiljö i skolor och daghem. De exempel på
tillsynsarbete i skolor och daghem som lämnas här gör inte anspråk på att vara
uttömmande i något avseende, utan innebär en redovisning av åtgärder som de
intervjuade kommunerna anser förbättrat och effektiviserat det egna
tillsynsarbetet.
Helhetssyn och
samarbete
För att uppnå en hälsosam miljö i skolor och daghem måste en rad olika faktorer
undersökas och åtgärdas. Ett sådant arbete inbegriper både probleminventering,
ställningstagande och diskussion om åtgärder. I Nora kommun har miljökontoret
angett kriterierna för en allergianpassad verksamhet i kommunens skolor (se
figur).

Denna modell kan också
användas som underlag för att finna faktorer, som kan innebära olägenheter för
människors hälsa i andra miljöer.
Det är således viktigt
att oavsett verksamhet eller problemområde skaffa sig en helhetsbild. Att bilda
någon form av samrådsgrupp eller kontaktgrupp har medfört att förmågan att
hantera hälsoproblem, som en följd av t.ex. brister i inomhusmiljön i skolor och
daghem, väsentligt förbättrats. Problem diskuteras på ett tidigt stadium, blir
bättre utredda och dubbelarbete undviks. Flera kommuner framhåller också vikten
av att, helst före utredningens start, förankra projekt- och utredningsarbetet
politiskt. Detta för att det ska finnas en beredskap för att genomföra de
åtgärder som kan behövas och i många fall är kostnadskrävande.
Deltagare i gruppen kan
vara verksamhetsutövare, fastighetsförvaltare, skolhälsovård, primärvård, miljö-
och hälsoskyddsförvaltning, byggnadsförvaltning för att nämna en typ av
konstellation. Det är en fördel att även Yrkesinspektionen ingår i gruppen. I
annat fall bör andra kontaktvägar etableras för utbyte av information. En sådan
samverkan innebär att man rutinmässig delger varandra inspektionsrapporter m.m.
och att man informerar om planerade aktiviteter, så att tillsynsinsatserna för
Yrkesinspektionen och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen blir så effektiva som
möjligt.
Gruppen är det forum där
innemiljöfrågor i skolor och daghem kan diskuteras och initiativ tas till olika
projekt, utredningar och åtgärder. Exempel på gruppens uppgifter kan vara att
 | följa innemiljön i
skolor och daghem |
 | verka för att
uppkomna eller misstänkta problem utreds och åtgärdas |
 | inför ny- och
ombyggnad diskutera kravspecifikationer m.m. för att säkerställa god
innemiljö. |
Arbetet i samråds- eller
kontaktgruppen skall inte ersätta det arbete, som skall ske ute i verksamheterna
och av fastighetsförvaltare. Inte heller den tillsyn, som måste utföras av
miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden eller Yrkesinspektionen.
Enkätundersökning
Utgångspunkten för att kunna åtgärda olika problem i inomhusmiljön t.ex. i
skolor och daghem är att statusen på de olika objekten är kända. Det kan därför
vara lämpligt att genomföra en kartläggning av inomhusmiljön med generella
enkäter och besiktning t.ex. i samtliga skolor och förskolor i en kommun. Detta
möjliggör prioriteringar och är ett underlag för åtgärdsstrategier. Många
kommuner använder sig av den s.k. Örebromodellen i inventeringsfasen. Denna kan
dock inte ersätta andra kontroller. Genom enbart enkätundersökningar kommer
knappast sådana problem att upptäckas, som bara berör ett fåtal personer, men
som kan vara nog så allvarliga. På mindre enheter kan det vara svårt att dra
slutsatser på grund av för små material.
En utvärdering av t.ex.
allergiförebyggande insatser har strategisk betydelse och behövs för att
klarlägga i vilken utsträckning olika åtgärder och förbättringar påverkat t.ex.
symtom, medicinering eller till och med andelen allergiker. Enkäter kan därför
också användas som kontrollinstrument före och efter ombyggnad, liksom vid
nybyggnad.
Lästips:
Örebroenkäten – enkäter finns för bostäder, skolor, förskolor och arbetsmiljöer.
En särskild skolmanual finns. Information finns på http://www.unicom.se/ymk/quest.htm.
Upplysningar kan lämnas av Regionsjukhuset i Örebro Yrkes- och miljömedicinska
kliniken, miljömedicinska enheten, tel: 019-15 24 95 eller 019-15 24 71,
Stockholmsenkäten – enkäter finns för bostäder, skolor och förskolor.
Upplysningar kan lämnas av Stockholms stads Utrednings- och statistikkontor,
tel. vx: 08-675 50 00, .
Rumsföreskrifter
En del innemiljöproblem har samband med att lokalerna inte används i enlighet
med deras kapacitet eller de skötselrutiner som gäller. Ett vanligt skolexempel
är att ventilationens kapacitet överskrids genom för långa lektioner eller att
för många personer vistas i rummet. Ett annat exempel är att brukarna (lärare
m.fl.) inte känner till vad som gäller beträffande städning och lokalvård. I det
städavtal som gäller för verksamheten kan t.ex. ingå att före städning skall
stolar vara upphängda, papperskorgar tömda och tavlor avtorkade. Känner man inte
till detta och gör sin del, har städpersonalen inte möjlighet att hinna med den
städning som avtalet omfattar.
Ett sätt att motverka
sådana problem är att sätta upp ett anslag med rumsföreskrifter för varje rum.
Flera kommuner har vid intervjuerna framfört önskemål om någon form av
VDN-deklaration för olika lokaler. Exempel på vad en sådan
deklaration/föreskrift kan innehålla finns i den handledning för tillsyn av
inomhusmiljön som tagits fram i Västra Götalands län.
|
Rumsföreskrifter
Ventilationskapaciteten innebär följande begränsning för detta rums
användning. I detta rum får högst x personer vistas samtidigt. Paus med
utrymning och vädring måste ske minst var xx minut.
– Obligatorisk
ventilationskontroll (OVK) har utförts ……… Ny OVK skall göras senast …..
– För att lokalvården skall fungera som avsett måste följande vara ordnat
när rummet lämnas
– …………..
– …………… |
Städning och
ventilation för att minska hälsorisker
Städningen har stor betydelse för en sund inomhusmiljö. En bra städning bidrar
till att upprätthålla en god hygien och att föroreningar inklusive
allergiframkallande ämnen hålls på en låg nivå.
"Undersökning av
inomhusmiljön och städning på skolor och daghem"
Miljö & stadsbyggnad, miljökontoret, i Haninge kommun genomförde under åren 1994
och 1996 två projekt i skolor och daghem för att undersöka hur städningen
fungerade och hur städmiljön var utformad. Syftet med undersökningarna var att
finna sådana brister, som eventuellt kunde bidra till en försämrad hälsa hos
barnen. Även en bedömning av förutsättningarna för att uppnå ett bra
städresultat skulle göras. Inspektioner och undersökningar genomfördes med stöd
av en checklista och var huvudsakligen okulär. I samband med inspektionerna fann
kontoret åtskilliga brister, framför allt i städningen. Miljökontoret skickade
efter projektets slut en skrivelse till samtliga rektorer med krav på åtgärder
för att förbättra städningen m.m. Skolorna skulle inom en viss angiven tid
inkomma med en plan över vilka åtgärder man avsåg att vidta. Motsvarande
förfarande användes för brister i städningen som upptäcktes vid inspektionen av
daghemmen. En uppföljning av de båda projekten utfördes genom
stickprovskontroller hösten 1998. Syftet var att undersöka om de tidigare
angivna åtgärderna hade vidtagits och kontrollera om skol- och "dagis"-personalen
förstått och uppmärksammat vikten av en bra inomhusmiljö.
Resultatet av
uppföljningen visade att såväl skol- som daghemspersonal arbetat mer eller
mindre aktivt inom olika områden för att förbättra inomhusmiljön. I flertalet
fall har man sett över sina lokaler och försökt sanera klassrummen från
ovidkommande material. En skola skickar i början av varje termin ut en skrivelse
med regler för vad som gäller för skolan. I denna framgår att man skall visa
hänsyn till klasskamrater som är allergiska och inte komma till skolan i
ridkläder. Andra åtgärder som vidtagits är byte av griffeltavlor och övermålning
av juteväggar. Mysmöbler har också försvunnit. Den stora bristen som gällde
samtliga skolor, var att budgeten inte medgav någon årlig storstädning.
Motsvarande åtgärder
hade skett i daghemmen. Särkilt utmärkande var att flera daghemsområden bytt
till ett nytt städbolag i de fall man inte varit nöjd. Resurser för årlig
storstädning saknades dock.
Miljökontoret framhåller
att städprojekten på skolor och daghem inneburit att inomhusmiljön på många håll
blivit ordentligt sanerad och att personalen vid såväl skolor och daghem fått en
ökad förståelse för städ- och inomhusmiljöfrågor.
Projekten finns
beskrivna i två rapporter, som finns tillgängliga hos Miljö & Stadsbyggnad,
Miljökontoret, Haninge kommun, tel. 08-606 70 00.
"Städning i skolornas
gymnastiksalar"
Skolornas gymnastikanläggningar används ofta både i skolans undervisning och
under kvällar samt helger av olika föreningar. Städningen behöver därför
anpassas till nedsmutsnings- och nyttjandegrad så att lokalerna hålls i ett
hygieniskt godtagbart skick.
Länsgruppen inom
hälsoskyddet i f.d. Skaraborgs län har bedrivit ett projekt som rör städning av
skolors gymnastiksalar. Målet med projektet har bland annat varit att skapa en
diskussion om och öka medvetenheten om städningens betydelse för människors
hälsa.
Kontrollen av
städningens omfattning och kvalitet skedde med hjälp av en för ändamålet
framtagen checklista. Inspektioner gjordes av personal från miljö- och
hälsoskyddskontoret tillsammans med någon/några av rektor, fastighetsskötare,
städledare eller städare, elevrepresentant eller gymnastiklärare. Vid dessa
tillfällen noterades ytmaterial, status på material och inredning samt
städrutiner och utnyttjandegrad i enlighet med checklistan. Undersökning av
materialslag på golv, väggar och tak samt typ av rengöringsmedel var från början
tänkt att ingå i projektet, men valdes bort på grund av dess omfattning.
Före inspektionen hade
uppgifter om städmetod och städfrekvens tagits fram via städledarnas datalistor.
Resultatet av inventeringen relaterades till Folkhälsoinstitutets miniminivå för
städning. Det pekade på en genomgående bristfällig städning i skolorna. I de
flesta fall angavs skälet som åtstramningar i ekonomin, som tvingar beställaren,
oftast rektor, att dra ned på städningens omfattning. I de fall gymnastiksalar
med tillhörande hygienutrymmen används såväl för undervisning som för
fritidsaktivteter, rekommenderar man i rapporten att lokaler med så hög
belastning bör städas två gånger per dag. Klara ansvarsförhållanden mellan
nyttjare och lokalupplåtare behöver också formuleras enligt projektrapporten. En
annan rekommendation är att se till att inte någon vistas i gymnastiksalen med
"vanliga kläder" utan man skall använda för särskilda kläder, avsedda för
gymnastiklektionerna.
"Allergenanalys av
damm"
Förutom inspektionen av städningen i gymnastiksalar, gjordes analys av
förekomsten av kattallergen i damm i några skolor. Syftet med denna del av
projektet var att visa på möjligheten till samverkan mellan det praktiska miljö-
och hälsoskyddsarbetet och det medicinska forskningsarbetet. Målet var att öka
kunskapen hos kommunens tjänstemän i allergifrågor samt att bidra med
mätresultat till allergologerna. Genom samarbetet kunde man också utbyta
tvärfacklig kunskap och erfarenhet om hur bra inomhusklimat för skol- och
förskolebarn kan skapas.
Dammsugningen skedde med
vanliga dammsugare (olika fabrikat i de olika kommunerna) i tio minuter
företrädesvis utmed tio meter golvlist. Ett för ändamålet anpassat
filtermunstycke monterades på dammsugaren. Filtret skickades inom ett dygn till
Allergilaboratoriet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg för analys.
I Skara kommun gjordes allergenanalysen av damm i kommunens gymnastiksalar vid
två tillfällen. Vid det första mättillfället uppvisade en skola påtagligt höga
värden av kattallergen, varför ett förnyat prov gjordes efter ca ett halvår.
Detta visade att halten sänkts betydligt. En av orsakerna kan vara att
städningen i skolan utökats med en halv timma om dagen.
Fastlagda riktvärden
saknas för olika allergen. Det gör att man inte kunde bedöma hälsoriskerna med
de uppmätta halterna. För att kunna göra det krävs ytterligare analyser enligt
de projektansvariga.
Lästips:
Kattallergen på barnstugor – En jämförelse mellan ett invandrardominerat och ett
svenskdominerat bostadsområde; Per Enarsson, Nils-Gunnar Sahlman. Magnus
Wickman, Miljömedicinska enheten, Stockholms läns landsting, Rapport 1997:5
Allergianpassade eller
konventionella barnstugor – En jämförelse av inomhusklimatet, Gunnel Emenius,
Ann-Charlotte Egmar, Magnus Wickman, Miljömedicinska enheten, Stockholms läns
landsting, Rapport 1997:7
Allergiarbete inom
Vallentuna kommun – En rapport om Allergikommitténs arbete 1991–1995;
Tunahälsan, Lars Wiklund
En allergianpassad
skolklass – Klass 2 a i Ormstaskolan
Undersökning av inomhusmiljö och städning i kommunens skolor April–juni 1994
jämte uppföljning oktober 1998, A-C Widén, S Hagström, Miljö & Stadsbyggnad,
Miljökontoret, Haninge kommun
Undersökning av
inomhusmiljön och städningen på daghem och förskolor i Haninge, Anne-Charlotte
Glantz, Solveig Hagström, Rapport 1996:3 jämte uppföljning oktober 1998, Miljö &
Stadsbyggnad, Miljökontoret, Haninge kommun
Städning i skolornas
gymnastiksalar med tillhörande hygienutrymmen – Hälsoskyddsprojekt i Skaraborgs
län våren 1998; Karin Kjellberg, Mette Albrechtsen, Skövde kommun
Allergenanalys av damm i
skolornas gymnastiksalar – Utökat hälsoskyddsprojekt i Skaraborgs län våren
1998; Karin Kjellberg; Mette Albrechtsen, Skövde kommun
Svenska Kommunförbundet
och Landstingsförbundet ger tips, förslag till länkar och goda exempel om
allergisamarbete m.m. på Internet genom utbildningsmaterialet Demokrati och
Hälsa. Det skall ses som en inspirationskälla för bland annat konkreta åtgärder
i kommuner och landsting. Materialet kan hämtas på www.doh.svekom.se eller
www.doh.lf.se.
Socialstyrelsens
Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar (SOSFS
1996:33)
Arbetarskyddsstyrelsens
föreskrifter om arbetslokaler (AFS 1995:3)
Folkhälsoinstitutets
rekommenderade miniminivå för städning
Ventilation i äldre
skolbyggnader
Ventilation i bostäder och andra typer av lokaler har stor betydelse för hälsan
och välbefinnandet. Bristande ventilation har ofta samband med miljörelaterade
hälsorisker i inomhusmiljön som radon, kemiska emissioner och fukt och
mikrobiella problem. I Sverige finns en rad skolbyggnader och liknande byggnader
från sekelskiftet. Byggnaderna har ofta ett betydande kulturhistoriskt värde.
Under årens lopp har dessa byggnader genomgått ett antal mer eller mindre
genomgående renoveringar och ombyggnader. Flera av de intervjuade kommunerna har
efterlyst exempel på hur man kan förbättra ventilationen i äldre skolbyggnader
på ett, för byggnaden, varsamt sätt. Hudiksvalls kommun har i samarbete med
Byggforskningsrådet bedrivit ett projekt, som rör varsam ombyggnad av sådana
byggnader. Avsikten med projektet har varit att inventera möjligheten att uppnå
en godtagbar ventilationsstandard i äldre skolbyggnader med målsättningen att
göra så få ingrepp som möjligt i såväl interiör som exteriör. En grundidé har
varit att om möjligt bygga vidare på det ursprungliga ventilationssystemet.
Lästips:
Projektet finns beskrivet i Byggforskningsrådets rapport R11:1993.:
Ventialtion i skolor – erferenhet av sju systemlösningar där självdrag ingår,
T20:98, Byggforskningsrådet, Svenska Kommunförbundet.
Ventilation och
hälsoskydd, Socialstyrelsen, Svensk Byggtjänst
Socialstyrelsens
allmänna råd om ventilation
Egenkontrollen
kompletterar tillsynen
I och med miljöbalken har de verksamhetsansvarigas (inom t.ex. skola, förskola,
ålderdomshem) eget ansvar för bl a innemiljön blivit tydligare. Den som ansvarar
för en verksamhet men även en fastighetsägare som upplåter bostäder etc. har
själva ett ansvar för att genomföra en systematisk kontroll av innemiljön och ta
hand om problem som uppstår. De lokaler som är anmälningspliktiga omfattas av
förordningen om egenkontroll (1998:901) vilket innebär att egenkontrollen är mer
formaliserad med t.ex. krav på dokumentation.
För att undvika
dubbelarbete och onödig pappersexercis bör man i möjligaste mån integrera
egenkontrollen enligt miljöbalken med den internkontroll av arbetsmiljön, som
också skall utföras. Det gäller även de olika frivilliga system som finns för
kvalitetssäkring eller miljöledning.
Förslag på vad
egenkontrollen kan innehålla finns i den handledning för tillsyn av
inomhusmiljön, som Miljösamverkan 98 i Västra Götaland tagit fram:
 | Ansvarig för att
egenkontrollprogrammen genomförs (rektor, skolföreståndare,
servicehusföreståndare etc.) |
 | Kontrollronder där
alla delar gås igenom upprepas med ett par års mellanrum – det bör anges hur
ofta. Om skyddsronder redan genomförs regelbundet kan kontrollen gärna
samordnas med dessa, kanske finns redan checklistor för skyddsrond som kan
kompletteras på några punkter. |
 | Rutiner för hur
klagomål tas emot och handläggs utan fördröjning. |
 | Rutiner för hur
uppenbara brister, som framkommit genom kontrollrond eller klagomål, åtgärdas.
Det bör bland annat framgå vilken ansvarsfördelningen är mellan verksamheten
och fastighetsförvaltningen för olika slags åtgärder och brister, som kräver
utredning. |
 | Dokumentation och
rapportering, förslagsvis genom en årlig rapport som tillställs dels
samrådsgruppen, dels centralt ansvariga för myndigheten. Verksamheternas
årsrapporter blir ett underlag för prioriteringar och budgetarbete inom
skola/förskola respektive fastighetsförvaltning och för miljönämndens
tillsynsplanering. |
 | Även
fastighetsförvaltare måste liksom verksamheterna ha väl inarbetade rutiner för
hur klagomål tas emot och handläggs utan fördröjning |
 | Fastighetsförvaltare
bör också vid arbetsplatsträffar med lokalvårdare, vaktmästare och
fastighetsskötare höra sig för hur det ser ut på enskilda skolor, barnstugor
etc. |
 | Fastighetsrond är
viktig. Ett alternativ ät att fastighetsförvaltningen deltar i verksamheternas
kontrollronder. |
Fastighetsförvaltarna
har möjlighet att utföra s.k. utökad OVK för en mer grundlig kartläggning av
ventilationen, vilket ökar möjligheterna att identifiera och åtgärda problem och
effektivisera driften.
Riktlinjer för
inomhusmiljön i skolor
Kommunala riktlinjer för kvalitetskrav i skolornas inomhusmiljö kan vara ett led
i att förtydliga verksamhetsutövarens ansvar och tillsynens inriktning.
Riktlinjerna kan bestå av ett antal kriterier för att kvalitetssäkra ett sunt
och miljöriktigt inomhusklimat. Kvalitetskraven bör inte bara avse t.ex.
undervisnings- och gymnastiksalar, utan omfatta samtliga hus/lokaler.
Kriterierna kan t.ex. fastställas av miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Ytterligare ett led kan
vara att också anta bedömningskrav. Bedömningsgrunderna kan som i Skövde kommun
delas in i ett antal klasser, som var och en anger statusen på ett enskilt
objekt. Lämpligt underlag för en sådan klassificering kan vara en inventering av
skolornas inomhusmiljö och åtgärdsbehovet. Genom att dela in bedömningsgrunderna
i ett antal nivåer, som de olika objekten placeras in i, får man en god
överblick över de olika skolornas status.
Klass I
Ventilationen är dokumenterat underdimensionerad och går inte att trimma
utan ombyggnad krävs. Det går inte heller att genom verksamhetsanpassning
uppfylla riktlinjerna. Inomhusrelaterade hälsoproblem förekommer.
Klass II
Inte så akuta inomhusmiljörelaterade hälsoproblem, kan verksamhetsanpassas i
viss mån med tekniska åtgärder (ombyggnad).
Klass III
Tekniska justeringar, verksamhetsanpassning.
Klass IV
Uppfyller riktlinjerna. Inga klagomål. |
Miljö- och
hälsoskyddsnämnden gör också en uppföljning av hur riktlinjerna tillämpas genom
att t.ex. uppmana samtliga rektorer att lämna skriftliga svar inom en viss
angiven tid på ett antal utvalda punkter i riktlinjerna. Kontakt med
yrkesinspektionen tas före utskicket. Efter vidtagna åtgärder görs en förnyad
inspektion och objektet kan genom beslut i nämnden flyttas upp till en bättre
klass.
Rutiner för hantering
av klagomål
I Skövde har en handlingsplan för hur klagomål på bristande inomhusmiljö i
skolor och daghem skall hanteras lagts fast. Det har skett genom en
överenskommelse mellan miljö- och hälsoskyddskontoret och ett antal kommunala
förvaltningar, primärvården och Yrkesinspektionen. Överenskommelsen är godkänd
av respektive förvaltning och myndighet.
Handlingsplanen
innehåller uppgifter om inom vilken tid ett första möte skall äga rum efter
framfört klagomål, vilka som skall kallas, arbetsfördelningen mellan
myndigheterna, där Miljö- och hälsoskyddskontoret är samordnare av ärendet. Vid
ett andra möte redovisas kartläggning av åtgärdsbehovet, beslut de berörda
myndigheterna fattat och vilka åtgärder som skall genomföras. Därefter följs
åtgärderna upp.
Ytterligare upplysningar
om Skövde kommuns rutiner för egenkontroll och samverkan med ansvariga
förvaltningar, primärvården och arbetsmiljöansvariga lämnas av miljö- och
hälsoskyddskontoret i Skövde, tel. 0500-46 82 71.
Riktlinjer för daghem
I Linköping har miljökontoret, tagit fram riktlinjer och minimikrav för daghem
och skolbarnomsorg. I en handboken ges enkla tips och råd som rör, behovet av
utevistelse, allergifrågor inom skolhälsovården, luftkvalitet, städkvalitet och
hur man kan minska förekomsten av allergiframkallande ämnen. Det finns också
förslag på städschema för skola, förskola och fritidshem.
Ytterligare upplysningar
lämnas av miljökontoret, Linköping, tel vx: 013-20 60 00.
Bostäder och närmiljö
Tradition eller förnyelse
Fastighetsägare är skyldiga att sköta och inreda bostäder på ett sådant sätt att
olägenheter för människors hälsa inte uppstår. Det innebär bl.a. att
uppvärmning, ventilation, möjligheter till personlig hygien och matlagning måste
tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Brister skötseln kan det bland annat
uppstå problem med t.ex. fukt/mögel eller "sjuka hussymtom". Andra exempel på
hälsoskyddsproblem i bostäder är grannar som spelar hög musik, skällande hundar,
misskötsel av lägenhet så att det uppstår lukt osv. Det förekommer att det som
anmälan gällde inte är det enda problemet. Att människor mår dåligt i sin
boendemiljö kan bero på många, ofta samverkande faktorer. I vissa fall är
problemen av mer social karaktär som t.ex. arbetslöshet.
Det vanliga arbetssättet
när det gäller olägenheter i boendemiljön är att angripa problemen när de har
uppstått, dvs. när klagomål har kommit in till miljö- och
hälsoskyddsförvaltningen. Krav på åtgärder blir på så sätt isolerade företeelser
utan möjligheter att påverka boendemiljön i ett vidare perspektiv. Dessa ärenden
uppges ta mycket tid och resurser i anspråk, utan att några storskaliga effekter
för en förbättrad inomhusmiljö har åstadkommits.
Olika vägar att förändra
tillsynsarbetet i bostäder kan vara
 | Utforma en databank
för bostadsändmål där klagomålen registreras och samordnas områdesvis.
|
 | Kartlägga problem i
boende- och närmiljön genom uppsökande verksamhet. |
 | Arbeta med enkäter
för att få helhetsbilder över bostadsproblemen. |
Agenda 21-arbetet kan
också användas till att ge hälsoaspekterna i boendemiljön större utrymme. En
ökad koppling mellan Agenda 21-arbetet och hälsoskydds- och folkhälsoarbetet kan
innebära stora fördelar bland annat genom Agenda 21-arbetets lokala
miljömedvetenhet och starka uppbackning. Rättvisefrågor, segregation,
jämställdhet och utanförskap är sociala dimensioner som behöver ingå i Agenda
21-arbetet. Huvudlinjen i kommunernas Agenda 21-arbete har hittills varit att
engagera kommuninvånarna i processen och sträva efter en ökad miljöanpassning.
Det vanligaste innehållet i de lokala Agenda 21-dokumenten är utbildning i
grundläggande miljöfrågor, kretsloppsperspektiv och livsstilsfrågor.
"Knacka dörr-projekt"
I syfte att effektivisera tillsynsarbetet i boendet har miljönämnderna i
Stockholm och Göteborg bedrivit s.k. "Knacka dörr-projekt" i några utvalda
bostadsområden. Göteborgs kommun har försökt se till den totala närmiljön –
skola, dagis kommunikationer, integrering etc. I projektet involverades också
fastighetsägare, stadsdelsförvaltning, hyresgäster m.fl. En checklista
upprättades över angelägna frågor och protokoll från en genomförd OVK
granskades. Ett informationsblad togs fram för distribution i brevlådorna inför
starten av projektet.
Projektet innebar att
inspektörer från miljönämnden genom personliga besök genomförde
lägenhetsinspektioner och intervjuer med de boende för att få ett helhetsgrepp
om området både vad gäller inomhusmiljön och närmiljön. Skola och daghem i
området besöktes också. Frågor enligt checklistan ställdes och enklare
undersökningar av ventilation och fukt gjordes. Tillvägagångssättet har bland
annat gjort det möjligt att upptäcka generella fel, exempelvis brister i
ventilationen, vilket i sin tur lett till att kraven på åtgärder kan göras mera
heltäckande och leda till förbättringar i alla lägenheter med samma problem. När
brister i boendemiljön upptäcktes ställdes krav på att fasighetsägarna vidtog
åtgärder. Miljönämnden i Göteborg avser att följa upp projektet. Hyresgästerna
kommer då att få tillfälle att yttra sig över projektet och om det lett till
några förbättringar.
Lästips:
Bo-Miljö i Tensta och Hjulsta – Kampanj med bostadsinspektioner och information
om inomhusmiljö och allergi våren 1997; Jutta Zeilon, Maria Nilsson, Stockholms
Miljöförvaltning, Avdelningen för hälsoskydd.
"Knacka dörr-projektet"
Uppsökande verksamhet i Backa Röd, hösten 1998, PM 1998:7 Göteborgs
Miljöförvaltning, Närmiljöavdelningen.
Inomhusmiljöprogram
Uppsala miljökontor har i samarbete med tekniska beställarnämnden och
byggnadsnämnden i kommunen tagit fram ett inomhusmiljöprogram. Avsikten med
programmet är att nybyggda hus skall ha en god inomhusmiljö. Programmet skall
följas när kommunen beställer nya byggnader och det skall användas som villkor
vid markanvisningar för bebyggelse. Det skall även användas i tillämpliga delar
vid om- och tillbyggnad. Programmet tar upp sådana lösningar som bedöms bidra
till en bra inomhusmiljö. Krav enligt gällande byggregler har i allmänhet inte
tagits med, eftersom de utgör en grundförutsättning för bygglov. Programmet
skall revideras minst vartannat år i takt med nya kunskaper, erfarenheter och
byggregler. Under arbetets gång har synpunkter inhämtats från bland annat
byggföretag och sakkunniga på byggområdet.
Programmet innehåller
också ett handlingsprogram för att åtgärda s.k. sjuka hus. Det har tagits fram
av en arbetsgrupp bestående av representanter från miljökontoret,
stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret och Kommunfastigheter. I programmet
ingår en strategi för att komma till rätta med problem i kommunens egna
fastigheter och sådana som kommunen hyr, liksom för övriga fastigheter i
kommunen.
Strategin ser ut på
följande sätt
- Kartläggning av
problemens omfattning i byggnader där brister påtalas. Upprättade
kostnader för åtgärder anges.
- Upprättande av
prioriteringslista för byggnader under punkt 1
- I förekommande
fall bildas en arbetsgrupp, där bland annat brukarna ingår. Även i de fall
en arbetsgrupp inte anses nödvändig skall dock brukarna i god tid
informeras om vilka åtgärder som planeras.
- Fastighetsägaren
ansvarar för att adekvata undersökningar kommer till stånd inom skälig
tid. Vid större objekt är det lämpligt att undersökningen inleds med en
enkät om hur brukarna upplever sin inomhusmiljö (t.ex. Stockholmsmodellen
se ovan under "Knacka dörrprojektet"). Därefter kan eventuella
provtagningar göras.
Åtgärderna skall i
tillämpliga delar följa antaget inomhusmiljöprogram. För dem som praktiskt
arbetar med att åtgärda dåliga inomhusmiljöer kan det vara lämpligt att
följa anvisningarna i bilaga 2 (som innehåller skyddsbestämmelser för dem
som skall utföra saneringen av sjuka hus). |
Uppföljning av
genomförda åtgärder sker dels genom mätningar, dels genom intervjuer med
brukarna om upplevd inomhusmiljö.
Uppsala kommun godtar
också andra förslag till lösningar än dem som anges i programmet om de kan
bedömas likvärdiga. Projektledaren vill framhålla betydelsen av att man
involverar berörda parter (byggföretag och andra kommunala nämnder,
Yrkesinspektionen m.fl.) så att deras synpunkter kan beaktas vid utformningen av
programmet. Arbetet behöver också förankras på politiskt i kommunen. Enligt
projektledaren har också programmets utformning och publicering betydelse för om
det kommer att användas eller inte.
Programmet finns utlagt
på Uppsala kommuns hemsida www.Uppsala.se. Information om programmet och frågor
om dess tillkomst kan ställas till Miljökontoret.
Radon
Förekomsten av höga radonhalter i bostäder och mark är i många kommuner väl
kartlagda. I andra pågår en systematiskt spårning och mätning av radonbyggnader
enligt en fastställd plan. I sådana fall, där radonhalten i någon mätning
överstiger gränsvärdet, uppmanas som regel fastighetsägaren att vidta åtgärder
för att sänka radonhalten i fastighetens samtliga lägenheter. Den första
åtgärden som rekommenderas är att se över ventilationssystemet för att därefter
fortsätta med specifika åtgärder som kan variera från fall till fall.
Det är inte bara i det
befintliga bostadsbeståndet som spårning behöver ske. Uppmärksamhet behöver
också ägnas radonrisken när nya detaljplaner tas fram och när bygglov ges. Vid
nybyggnation på radonrik mark krävs radonsäker byggteknik. Kontroll av
radonhalten behöver därför också göras i nyproducerade lägenheter.
Ett särskilt problem,
som tagits upp av flera kommuner, är hur man skall få egnahemsägare att
genomföra radonmätningar. Till och med när kommunen lånar ut mätutrustning utan
kostnad genomför få egnahemsägare mätningar. Orsakerna bedöms vara flera. Här
rör det sig snarare om ett pedagogisk problem i riskkommunikationen än brister i
kommunens tillsyn.
Lästips:
Rättsfall, föreläggande om åtgärder för att minska halten radon i inomhusluften
i villa, Halmstad, Regeringsrättens mål nr. 6356:1995, Kammarrättens i Göteborgs
mål nr. 2432:1995.
Miljötobaksrök
Många kommuner uppger att det är vanligt förekommande med klagomål på att
tobaksrök tränger in i bostaden från trapphus, utifrån eller från andra
bostäder. Det råder en viss osäkerhet hur man ska hantera dessa ärenden och om
Tobakslagen är tillämplig. Tobaksrök i hissar, tvättstuga och andra
gemensamhetsutrymmen kan anses som olägenhet för hälsan. I dessa fall kan det
med stöd av miljöbalken vara möjligt att kräva åtgärder mot tobaksrök som
orsakar en sådan olägenhet.
Buller – ett inomhus-
och utomhusproblem
Buller är ett problem i både inom- och utomhusmiljön. Det finns många olika
källor till buller som exempelvis vägtrafik, spårtrafik, flyg, fläktar, grannar,
tvättstugor och nöjeslokaler. Flera kommuner uppger att bullerproblemen är
svårlösta.
Ljudklassning av
bostäder kan minska klagomålen
Efterfrågan på ett tyst boende ökar. Många människor värderar en bra
bullerisolering högt. Det finns en frivillig ljudklassningsstandard som är
indelad i fyra klasser (A B C D), där klass C motsvarar minimikraven i Boverkets
byggregler. Däremot motsvarar inte kriterierna för klass D de krav som kan
ställa med vägledning av Socialstyrelsens allmänna råd om buller. En
ljudklassning av nybyggda lägenheter är en information som kan vara
betydelsefull när människor ska välja bostad. Ett flertal byggherrar i
Stockholms kommun har beslutat att generellt eftersträva ljudklass B vid all
nybyggnation. Ljudklassning kan även tillämpas i det befintliga
byggnadsbeståndet i samband med renovering. Tillsammans med byggnadskontor och
andra aktörer kan en kommun verka för att en frivillig ljudklassning sker vid
produktion av bostäder.
"Lokala"
bedömningsgrunder för buller
Ett viktigt förebyggande arbete, som syftar till bullerbegränsning, kan göras
vid granskningen av bygglov. Ett tillvägagångssätt för att minska och begränsa
befintliga bullerproblem, men också för att undvika att skapa nya, kan vara att
anta lokala bedömningsgrunder för buller. Genom att ta fram ett policydokument
för buller kan man uppnå likartade bedömningsgrunder i olika ärenden och en
högre kvalitet i bedömningen av bullerärenden. Ett sådant arbete pågår bland
annat i Västerås kommun. Tanken är att policyn skall vara väl förankrad i de
nämnder och förvaltningar som arbetar med olika aspekter av buller.
I Västerås
policydokumentet anges de gränsvärden som gäller i kommunen för tillåtligheten
av buller från olika källor. En utgångspunkt för bedömningen är att det skall
vara den sammanvägda ljudnivån av samtliga källor inom ett område som skall vara
vägledande vid bedömningen. Dessutom anges mätmetoder och mätbetingelser.
Upplysningar lämnas av
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Västerås, tel. 021-16 13 53 eller
021-16 11 29.
Störande musik från
diskotek, offentliga tillställningar m.m.
Lokaliseringen av bullerstörande verksamheter t.ex. restauranger och diskotek i
bostadshus i centrum kan innebär att många människor riskerar att blir störda i
sina bostäder. Klagomål från boende i anslutning till diskotek och liknande
evenemang återkommer regelbundet som en stor ärendegrupp bland de intervjuade
kommunerna.
Ett förebyggande arbete
kan medföra att nya bullerproblem kan begränsas högst betydligt. I och med den
nya alkohollagen har miljö- och hälsoskyddsnämnden fått en tydligare roll i
prövningen av tillståndsansökningar för servering av alkoholhaltiga drycker. Som
exempel kan nämnas att miljöförvaltningen i Göteborg får ärenden som rör
utskänkningstillstånd, tillstånd för offentlig tillställning och
bygglov/bygganmälan på remiss. Förvaltningen tillstyrker endast sådana ärenden
under förutsättning att gränsvärden för buller anges. De riktvärden som används
följer Socialstyrelsens Allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer (SOSFS
1996:7). Genom detta remissförfarande ges miljöförvaltningen en möjlighet
att bedöma de tilltänkta lokalernas eller evenemangens lämplighet från en
omgivningshygienisk synvinkel. Tillsynen sker sedan genom inspektioner. Vid
överträdelse av meddelade gränsvärden kan tillståndet dras in eller
sanktionsavgifter tas ut. Detta arbetssätt har visat sig vara framgångsrikt.
Motsvarande tillvägagångssätt använder även miljöförvaltningen i Stockholm och
på Gotland.
"Buller från
ventilations-, kyl- och klimatanläggningar på innegårdar"
I stadsmiljö är buller från fläktar och kylanläggningar på kringbyggda gårdar en
betydande störningskälla. Det utgör efter störningar från grannar den
dominerande bullerstörningen för dem med fönster enbart mot gården.
I de fall det rör sig om
en enstaka fläkt är det lätt att mäta bullernivåerna och att kräva åtgärder för
att minska bullret. Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun bedriver ett projekt
om fläktbuller på gårdar. Det saknas i dag mätanvisningar för dessa
bullerkällor. Vid mätningarna har man utgått från Naturvårdsverkets
mätanvisningar för externt industribuller (SNV Medd. Nr 6/1984). Denna metod har
visat sig både tidsödande och kostsam och kan leda till att det är en enskild
fläkt som utpekas som orsaken till problemet. Göteborgs kommun avser att
utveckla en enkel mätmetod för att mäta buller från dessa källor. Det är viktigt
att en sådan metod står i överensstämmelse med lagstiftningen så att den kan
utgöra ett underlag vid ett föreläggande om åtgärder.
Upplysningar lämnas av
Göteborgs Miljöförvaltning, tel. 031-61 26 27.
Offentliga lokaler
Hotell, restauranger, pensionat m.m.
Tillsyn över hotell, pensionat och liknande lokaler uppges ske först efter
klagomål. Dock innebär livsmedelstillsynen i restauranglokaler och liknande att
kommunerna ofta säger sig ha kännedom om lokalernas övriga status. En rådande
uppfattning är att det finns en självsanering i de olika branscherna. Inte
heller när det gäller samlingslokaler (gudstjänstlokaler, biografer, danslokaler
etc.) förekommer någon regelbunden tillsyn. Orsaken är ofta bristande resurser
och knapphet på personal.
Höga ljudnivåer
Några kommuner, t.ex. Göteborg, Stockholm och Umeå, har bedrivit särskild
tillsyn med avseende på höga ljudnivåer på restauranger och diskotek.
Inspektioner och mätningar har genomförts liksom informationsinsatser. I vissa
fall har projekten kombinerats med tillsyn av hur tobakslagens krav på rökfria
miljöer uppfylls.
Upplysningar lämnas av
Umeå Miljöförvaltning, tel 090-16 10 00.
Lästips:
Bullriga fritidsmiljöer. CD, 1998, Socialstyrelsen
Tobakslagen
I många kommuner ligger tillsynsansvaret enligt tobakslagen hos miljö- och
hälsoskyddsnämnden. Åtgärder mot tobaksrökning har också hög prioritet. Projekt
som berör rökfrihet på restauranger, kaféer, diskotek etc. bedrivs i flera
kommuner. Syftet är att tillsynsmyndigheten i samverkan med krögare skall finna
former för rökfrihet i sådana lokaler. I många kommuner har man gjort en
sammanställning där det anges vilka restauranger, hotell och pensionat som är
rökfria. Detta används av de enskilda företagen i deras marknadsföring. Dessutom
kan samlade annonser i dagspressen bidra till att rikta uppmärksamheten på olika
lokalers rökfrihet.
Lästips:
Tobakslagen i praktiken, SoS-rapport 1998:16, Socialstyrelsen
Lokaler för hygienisk
behandling
Lokaler för hygienisk behandling (frisersalonger, fotvårdslokaler, solarier
etc.) är en ärendegrupp där tillsynen i första hand sker vid nyetablering eller
vid ägarbyte, men också efter klagomål. Kontinuerlig tillsyn och inspektion av
dessa lokaler bedrivs dock mycket sällan. Många kommuner uppger att det finns en
självsanering i de olika verksamheterna. Uppfyller man inte kundernas krav på en
god hygien kommer verksamheten att slås ut. Vad som kan utgöra olägenheter för
människors hälsa varierar beroende på vilken typ av behandling som ges.
Tillsynsbehovet grundar sig främst på infektionsrisker och risk för
smittspridning.
I Alvesta kommun har man
bedrivit ett projekt med syfte att få en bild av branschens omfattning och hur
de hygieniska förhållandena är. För att finna de olika objekten användes
telefonkatalogen. Projektet omfattade en inventering av solarier och
frisersalonger. En del av objekten erbjöd även håltagning för smycken. Inför
starten av projektet utarbetades en checklista för att få en likartad bedömning
av alla objekt. Checklistan och bedömningen av lokalerna/verksamheterna gjordes
med ledning av Socialstyrelsens allmänna råd 1995:3.
Först gjordes en
genomgång av vilka hälsorisker som kan uppstå i de nämnda lokalerna. Det gällde
blodsmitta och andra hudinfektioner, nickelallergi, kontaktsmitta, hud- och
ögonskador, allmän hygien hanteringen och lokalens utformning. Sedan
kontrollerades den allmänna statusen, som visade att ofta förekom dålig
luftväxling och otillräcklig smittrening. Resultatet sammanfattades för varje
typ av verksamhet.
Genom denna inventering
uppger miljökontoret att man fått en god överblick den allmänna statusen på
hygienlokalerna vilket bör underlätta den fortsatta tillsynen av dessa objekt.
Ytterligare upplysningar
lämnas av miljökontoret i Alvesta tel vx: 0472-150 00.
Ishallar – åtgärder
och kontrollprogram
I samband med användning av gasol- och bensindrivna ismaskiner i ishallar kan
höga halter av främst kvävedioxid uppkomma. De höga halterna beror dels på hur
ishallens ventilation fungerar, dels på ismaskinernas avgasutsläpp. Till följd
av larm om dålig miljö i ishallar har flera kommuner startat eller avser att
starta projekt angående detta. Miljömedicinska enheten vid Stockholms läns
landsting har gjort en studie om hälsorisker med avgasföroreningar i ishallar.
I Örnsköldsviks kommun
har man genom luftkvalitetsmätningar i ishallar kunnat konstatera att
Arbetarskyddsstyrelsens gränsvärde för kvävedioxid, 110 mg/m3 överskridits vid
ett flertal tillfällen. Dygnsmedelhalter mellan 30–100 µg/m³ och mätningar under
en fyratimmarsperiod under en normalkväll visade på halter mellan 50–1 200 µg/m³
i kommunens ishallar. Under dessa mätningar spolades isen 4–5 gånger.
Mätningarna utfördes av plan- och miljökontoret och företagshälsovården
tillsammans med kultur- och fritidskontoret. Resultaten diskuterades också med
tekniska kontoret, representanter för de olika ishallarna och
maskinleverantören. I gruppen ingick även en representant från Svenska
Ishockeyförbundet.
För att minska
kvävedioxidhalterna har ett åtgärdsprogram tagits fram. Bakom programmet står
både den nyss nämnda arbetsgruppen, övriga intressenter och Allergikommittén i
Örnsköldsviks kommun. Syftet med åtgärdsprogrammet är att inom en sexårsperiod
helt eliminera kväveemissionerna från ismaskinen i ishallarna. Målet är att alla
skall kunna besöka och idrotta i kommunens ishallar, utan att drabbas av
negativa hälsoeffekter på grund av kvävedioxid.
Åtgärdsprogrammet har
kompletterats med ett kontrollprogram för ishallar och de ismaskiner som
används. Kontrollprogrammet skall gälla så länge ismaskinerna drivs med gasol
eller annat drivmedel som ger upphov till likartade avgasproblem. Programmet
innehåller också utbildning av ishallspersonal angående
luftföroreningsproblematik.
Ytterligare upplysningar
lämnas av Plan- och miljökontoret i Örnsköldsvik, tel. växel 0660-880 00
Lästips:
Hälsorisker med avgasföroreningar i ishallar – En studie i Stockholms län;
Miljömedicinska enheten rapport 1997:3, Stockholms läns landsting, Mats
Rosenlund och Gösta Bluhm.

|