Start Uppåt Innehåll Sök

UW Ingenjörsfirma AB

Reglerteknik

 

Start

Termer och begrepp
 hämtade ur AB Regin Swedens katalog
P-reglering, P-band
Med P-reglering menas proportionell reglering, dvs att en förändring vid givaren har ett bestämt förhållande till ändringen av ställdonet. Hur mycket ställdonet rör sig bestäms av förstärkningen, F. En liten förstärkning ger en liten rörelse, vid en viss förändring, och en stor förstärkning ger en stor rörelse, vid samma förändring. I komfortsammanhang brukar man dock inte använda sig av förstärkningen, F, utan istället talar man om P band. P-bandet är lika med 1/F (%).

Man uttrycker oftast P-bandet som den temperaturförändring som krävs för att ställdonet ska gå från stängt till öppet läge (se fig 1 och 2). Värdet av P-bandet anges då i ° C.

Ett exempel på P-regulatorer är självverkande termostatventiler som sitter på vattenradiatorer. Då temperaturen i rummet sjunker öppnar ventilen i motsvarande grad. Dessa ventiler har vanligtvis ett P band på 2° C, dvs det krävs en ändring av rumstemperaturen på 2° C för att ventilen ska öppna helt, vilket medför att rumstemperaturen kommer att variera inom dessa 2° C. Detta kallas för P-avvikelse.
 

eng_fig1.gif (5966 bytes)

eng_fig2.gif (7542 bytes)

Man skulle då kunna tänka sig att minska P-bandet för att få en jämnare temperatur - mensystemet skulle då att bli instabilt, dvs ventilen börjar att gå kontinuerligt mellan stängt och öppet läge. Rumstemperaturen kommer då att pendla (svänga upp och ned).

I ventilationssammanhang används ibland P-regulatorer för att konstant hålla en temperatur, tex tilluftstemperaturen.
P avvikelsen medför då en icke önskvärd variation av temperaturen. Om man inte vill ha någon P-avvikelse kan man i stället använda en regulator som innehåller en integrator, så att man får en PI-reglering.


Upp

 

 

 
PI-reglering, I-tid
PI-reglering är en kombination av P-reglering och I-reglering. Man kan jämföra PI-reglering med vad som händer när man fyller en hink med vatten; först öppnar man kranen helt ( P verkan ) och sedan stänger man kranen successivt ( I-verkan ) tills hinken är full (fig3).

I-reglering står för integrerande reglering. Med detta avses en reglerlänk där insignalens storlek och tiden inverkar på utsignalen. En stor avvikelse under lång tid ger en stor utsignal och omvänt - en liten avvikelse under kort tid ger en liten utsignal. Denna signal adderas till signalen från P-regulatorn. I tiden definieras som den tid det tar att öka utsignalen lika mycket som värdet av P-steget (fig4).

 

eng_fig3.gif (4170 bytes)

eng_fig4.gif (6659 bytes)
 

 

 
Kaskadreglering, kaskadfaktor
Kaskadreglering används bla vid rumsreglering. Man använder då två regulatorer (P+PI eller PI+PI). Den första regulatorn är kopplad till en givare i rummet och den andra till en givare i tilluftskanalen. Regulatorerna kopplas så att den första regulatorns utsignal bildar insignal till den andra (fig5). Med kaskad faktor avses förstärkningen på den första regulatorn, dvs det antal grader som tilluftstemperaturen ska ändras om rumstemperaturen ändras en grad.
 

 

 
Ledvärdesingång
Ledvärdesingången används för att på avstånd ändra på den önskade temperaturen-börvärdet. Det sker genom att förskjuta det inställda börvärdet uppåt eller nedåt. Denna ingång kallas ofta för SPC-ingång (SetPointControl). Ingången är anpassad för en standardsignal t ex 0-10 V DC. Vid 5 V sker ingen påverkan, vid 0 V sänks börvärdet och vid 10V höjs börvärdet.
eng_fig7.gif (3553 bytes)
 

 

 

Sekvensreglering, neutralzon
Sekvens betyder följd och sekvensreglering således följdreglering. Med det avses att flera ställdon (utsignaler) styrs ut efter varandra, dvs först går ett ställdon till ändläge och sedan nästa osv. Sekvens reglering sker vanligtvis i två (tex kyla -värme) eller tre steg (texkyla -återvinning-värme). Mellan kyl- och värmesteg kan man sätta in en neutralzon (fig6). Neutralzonen (Nz) gör att kylsteget kommer att reglera med ett högre börvärde. Detta medför besparing av kylenergi och ger hjälper reglersystemet att inte styra ut värme och kyla samtidigt.

 

 

 
Utekompensering
I vissa reglerfall vill man att utetemperaturen ska påverka det inställda börvärdet på huvudregulatorn,dvs om utetemperaturen passerar ett inställt värde ska börvärde öka successivt. En utegivare kopplas då via en separat enhet till huvudregulatorn. Kompensering kanske sommartid och/eller vintertid. Med sommarkompensering menas att börvärdet höjs då utetemperaturen stiger över ett inställt värde och med vinterkompensering att börvärdet höjs då utetemperaturen sjunker under ett inställt värde. En förstärkningsfaktor för vardera sommar- och vinterkompenseringen bestämmer hur mycket börvärdet ska öka (fig8).

eng_fig8.gif (8250 bytes)

 

Skicka e-post till uw@uwif.se med frågor eller kommentarer om den här webbplatsen.
Copyright © 2004 UW Ingenjörsfirma AB
Senast ändrad: 18 April 2008