|
Termer och
begrepp
hämtade
ur AB Regin Swedens katalog
|
P-reglering,
P-band
Med P-reglering menas proportionell reglering, dvs
att en förändring vid givaren har ett bestämt förhållande till ändringen av
ställdonet. Hur mycket ställdonet rör sig bestäms av förstärkningen, F. En
liten förstärkning ger en liten rörelse, vid en viss förändring, och en stor
förstärkning ger en stor rörelse, vid samma förändring. I komfortsammanhang
brukar man dock inte använda sig av förstärkningen, F, utan istället talar
man om P band. P-bandet är lika med 1/F (%).Man
uttrycker oftast P-bandet som den temperaturförändring som krävs för att
ställdonet ska gå från stängt till öppet läge (se fig 1 och 2). Värdet av
P-bandet anges då i ° C.
Ett exempel på P-regulatorer är självverkande
termostatventiler som sitter på vattenradiatorer. Då temperaturen i rummet
sjunker öppnar ventilen i motsvarande grad. Dessa ventiler har vanligtvis
ett P band på 2° C, dvs det krävs en ändring av rumstemperaturen på 2° C för
att ventilen ska öppna helt, vilket medför att rumstemperaturen kommer att
variera inom dessa 2° C. Detta kallas för P-avvikelse.
|
 |
|
Man skulle då kunna tänka sig att minska P-bandet för att få
en jämnare temperatur - mensystemet skulle då att bli instabilt, dvs
ventilen börjar att gå kontinuerligt mellan stängt och öppet läge.
Rumstemperaturen kommer då att pendla (svänga upp och ned).
I ventilationssammanhang används ibland P-regulatorer för
att konstant hålla en temperatur, tex tilluftstemperaturen.
P avvikelsen medför då en icke önskvärd variation av temperaturen. Om man
inte vill ha någon P-avvikelse kan man i stället använda en regulator som
innehåller en integrator, så att man får en PI-reglering.
Upp
|
| |
|
PI-reglering, I-tid
PI-reglering är en kombination av P-reglering och I-reglering.
Man kan jämföra PI-reglering med vad som händer när man fyller en hink med
vatten; först öppnar man kranen helt ( P verkan ) och sedan stänger man
kranen successivt ( I-verkan ) tills hinken är full (fig3).
I-reglering står för integrerande reglering. Med detta avses en
reglerlänk där insignalens storlek och tiden inverkar på utsignalen. En stor
avvikelse under lång tid ger en stor utsignal och omvänt - en liten
avvikelse under kort tid ger en liten utsignal. Denna signal adderas till
signalen från P-regulatorn. I tiden definieras som den tid det tar att öka
utsignalen lika mycket som värdet av P-steget (fig4).
|
|
| |
|
Kaskadreglering, kaskadfaktor
Kaskadreglering används bla vid rumsreglering. Man använder då två
regulatorer (P+PI eller PI+PI). Den första regulatorn är kopplad till en
givare i rummet och den andra till en givare i tilluftskanalen.
Regulatorerna kopplas så att den första regulatorns utsignal bildar insignal
till den andra (fig5). Med kaskad faktor avses förstärkningen på den första
regulatorn, dvs det antal grader som tilluftstemperaturen ska ändras om
rumstemperaturen ändras en grad. |
 |
| |
|
Ledvärdesingång
Ledvärdesingången används för att på avstånd ändra på den önskade
temperaturen-börvärdet. Det sker genom att förskjuta det inställda börvärdet
uppåt eller nedåt. Denna ingång kallas ofta för SPC-ingång (SetPointControl).
Ingången är anpassad för en standardsignal t ex 0-10 V DC. Vid 5 V sker
ingen påverkan, vid 0 V sänks börvärdet och vid 10V höjs börvärdet. |
|
| |
|
|
Sekvensreglering, neutralzon
Sekvens betyder följd och sekvensreglering således följdreglering. Med det
avses att flera ställdon (utsignaler) styrs ut efter varandra, dvs först går
ett ställdon till ändläge och sedan nästa osv. Sekvens reglering sker
vanligtvis i två (tex kyla -värme) eller tre steg (texkyla
-återvinning-värme). Mellan kyl- och värmesteg kan man sätta in en
neutralzon (fig6). Neutralzonen (Nz) gör att kylsteget kommer att reglera
med ett högre börvärde. Detta medför besparing av kylenergi och ger hjälper
reglersystemet att inte styra ut värme och kyla samtidigt. |
 |
| |
|
Utekompensering
I vissa reglerfall vill man att utetemperaturen ska påverka det inställda
börvärdet på huvudregulatorn,dvs om utetemperaturen passerar ett inställt
värde ska börvärde öka successivt. En utegivare kopplas då via en separat
enhet till huvudregulatorn. Kompensering kanske sommartid och/eller
vintertid. Med sommarkompensering menas att börvärdet höjs då
utetemperaturen stiger över ett inställt värde och med vinterkompensering
att börvärdet höjs då utetemperaturen sjunker under ett inställt värde. En
förstärkningsfaktor för vardera sommar- och vinterkompenseringen bestämmer
hur mycket börvärdet ska öka (fig8). |
|